Foto: Martin Henningsson

Siri Barje: "Jag äter aldrig fult"

10:19 21 Sep 2020

Den matinstagrammande pionjären, tv-kocken och kokboksförfattaren Siri Barje är aktuell som en av deltagarna i Kockarnas Kamp. När hon släpper in Nöjesguiden i sitt hem avhandlas matbudget, bitterhet och knivolyckan som skickade en annan Kockarnas Kamp-tävlande till akuten.

Visst är det ofta så med de som blir riktigt framgångsrika, att de haft samma intresse hela livet och alltid har vetat vad de vill bli? Siri Barje har läst kokböcker sedan hon var fem år gammal. En sådan grej är svår att konkurrera med.


Nöjesguiden #9, 2020.

 

Hemma i Siri Barjes lägenhet tornar en imponerande samling kokböcker upp sig längs en hel vägg. Några exemplar av de två böckerna som hon själv har skrivit syns till i en av högarna.

Minns du den första kokboken som du köpte själv?
— Ja, det var Jamie Olivers Jamies Amerika. Jag var 19 år och pluggade i Uppsala när den kom, så jag hade knappt några pengar, men jag spenderade dem på den. På den tiden drömde jag om att gå i en mataffär och kunna handla exakt allt som jag var sugen på.

Matintresset ledde in Siri på Grythyttans kockutbildning för tio år sedan, och i samma veva startade hon en matblogg. Numera kan hon titulera sig tv-kock, författare, matstylist, poddare och influencer. Siri Barjes matbilder skulle kunna influera upp vilken grönsaksskeptiker som helst i brygga. Hon verkar rentav inkapabel att skapa ful mat. 
— I mitt huvud vill jag säga att jag aldrig äter fult, för jag tycker att alla måltider är lika viktiga. Varje gång jag äter vill jag att det ska vara nice, det är så sjukt viktigt. Det är djupt rotat i mig. 

 

”Det låter så jävla pretto, men jag har svårt att äta en knäckebrödsmacka med bara ost på.”

 

Men hela tiden? 
— Det är klart att jag äter tråkig mat också, framför allt på senare tid efter jag fått barn. Förut fotade jag allt och stylade och fixade. Nu hinner jag inte det, men jag vill fortfarande att det ska vara bra. Om jag gör fiskpinnar ska det vara kokt potatis och mosade ärtor med massor av smör. Jag kanske har en färdig majo i kylen och tänker att det räcker, men så måste jag ändå riva ner vitlök, hacka örter och pressa citron.

— Om jag inte har någon ork alls äter jag mackor, men då gör jag dem fina också. Jag kör tre skivor Wasa Sport och gör tre olika toppings utifrån det jag har i kylen. Kanske ost och saltgurka på en, lite dill och sesamfrön. En med ost, färsk gurka, chili flakes och lite salladslök. En med kaviar och persilja. Det låter så jävla pretto, men jag har svårt att äta en knäckebrödsmacka med bara ost på. Jag känner mig inte tillfredsställd då.

Hur mycket pengar lägger du på mat varje månad?
– Jag vet inte, men det är mycket.

Handlar du varje dag?
– Sedan jag fick barn hinner jag inte. Men jag vill handla varje dag, i alla butiker. Jag vill gå till Kina-Li, jag vill gå till Gryningen, jag vill gå till Rot, jag vill gå till Asien Livs i Söderhallarna, jag vill gå runt i Söderhallarna. Om jag fick välja hade hela min dag gått ut på att handla. Jag älskar att gå i matbutiker. Nu för tiden handlar jag kanske varannan dag.

Vad landar ett kvitto på din lokala Ica på en vanlig dag?
– 700 kanske. Men jag köper så mycket ekologiskt jag kan, och då menar jag verkligen av allt. Då blir det dyrt. Mitt jobb är också att laga mat. Min personliga åsikt är att jag tjänar mina pengar så att jag kan lägga dem på mat. Jag tjänar pengar för att kunna bjuda mina vänner och mina barn på bra mat. Det är det jag väljer att lägga pengar på. Mat och vin. 

När hade du senast ett vanligt jobb?
– För sju år sedan. Då jobbade jag i en väskbutik. Jag hade precis gått ut Grythyttan och hade råångest. Jag tvivlade på min egen förmåga och kände att jag absolut inte klarade av att jobba med mat. Jag visste väldigt tidigt att jag inte ville stå i ett restaurangkök, utan jag ville jobba som matstylist. Jag hade jobbat extra i väskbutiken i flera år, och då frågade jag om jag fick börja jobba heltid där eftersom jag tyckte att kockyrket kändes läskigt. Jag tror att det kan vara bra att göra sådana saker, för att ta ett steg tillbaka och känna efter vad som känns rätt. Jag är glad att jag gjorde det, för annars hade jag nog hamnat i något annat som jag kanske inte hade velat.

 

”Jag fick springa fram och tillbaka och amma hit och dit mellan tävlingarna.”

 

Att Siri hamnade där hon gjorde är hon inte ensam om att vara glad över. Jag skulle vilja påstå att hon är TV4-kökets starkaste dragplåster. I höst syns hon i ytterligare ett tv4-format när hon gör entré i Kockarnas Kamp tillsammans med sju andra etablerade kockar. Det är tredje gången hon får frågan om att vara med. 
– Det var supermäktigt, supernervöst, och väldigt jobbigt. Jag hade min bebis med mig och han helammade, vilket var ganska stressigt eftersom man spelar in hela dagarna. Jag fick springa fram och tillbaka och amma hit och dit mellan tävlingarna. Det är synkar, de filmar frukost, lunch och middag. När vi åkte därifrån kände jag bara…what the fuck hände. Det var otroligt kul, men jag kände mig lite splittrad ibland. Det är ett jävligt bra gäng, alla deltagare och produktionsteamet. De var väldigt stöttande.

Redan innan jag fått se första avsnittet av Kockarnas Kamp avslöjar TV4:s pressansvarige i ett mail att han är ”99% säker på att det var Siri som ’knivhögg’ sin lagkamrat i första tävlingen så att han fick åka in och sy ett finger”. Det visar sig vara sant. Ett ögonblicks missförstånd i den stressiga, första tävlingen gör så att Siris vassa kniv skär igenom huden på hennes lagkamrat Alexander Sjögrens vänstra lillfinger. Blodet rinner, och Siri ber oavbrutet om ursäkt. Det ska visa sig att fingret inte behöver sys, men det blir ett besök på akuten och inspelningen tvingas till en paus. Trots att olyckan egentligen inte kan skyllas på en enskild person blir det naturligtvis en trist start i tävlingen för Siri Barje.
— Åh, det var fruktansvärt! Jag cuttade liksom min lagkamrat. Jag kom av mig helt efter det.

Det måste vara en fruktansvärd nervositet inför alla tävlingar.
– Det var så stressigt! Att bara stå utanför tävlingsladan och inte veta vad som skulle hända där inne. Jag försökte intala mig själv att ”Siri, det är tv, det ska vara kul, försök slappna av”, men det går inte. Man var så jävla nervös. 

Blev det någonsin en jobbig stämning mellan er deltagare?
– Jag är inte jordens tävlingsmänniska, så jag kände aldrig av det. Jag tyckte att vi hade trevligt hela tiden, men det kanske fanns andra som kände av det. Jag tyckte bara att alla var väldigt trevliga, och vi försökte stötta varandra. Det är det jag tycker är fint med programmet, att man även blir vänner. Det är inte bara tävling hela tiden.

Vad är det märkligaste matuppdraget du har haft?
– Alla reklaminspelningar där jag har jobbat som matstylist. Man står med tio personer bakom sig vid ett litet bord, med en liten macka framför sig och så rullar man ut som en liten operationsväska med verktyg. Pincett, en liten kniv, pipett. Och så står de tio personerna och bevakar och bara ”Kan du flytta den där vattendroppen en millimeter åt höger?”. Då undrar jag vad jag håller på med. Matstyling har blivit väldigt, väldigt viktigt under de senaste åren och det är verkligen kul. Jag hade ett uppdrag för Subway för flera år sedan där vi skulle fota mackorna till menyerna. Skagenmackan som fanns på den gamla menyn var en baguette som någon bara hade photoshoppat in en fyrkant med skagenröra i mitten på. 

Matstylingen och intresset för mat tycks ha ökat överlag under de senaste åren, vilket kanske blir tydligast på Instagram. Siri var ganska ensam med sin matnisch när hon startade kontot 2013.
– Jag tänkte att jag kunde fylla det tomrummet. Det fanns absolut folk som hade matinstagramkonton, men då var det snarare stora kockar som Mat-Tina. Jag tror att folk förstått att man kan försörja sig på det, och göra en karriär av det. Och så tycker väl folk att det är kul med mat!

Siri är också något av en pionjär när det kommer till att göra matlagningsvideor på Instagram, vilket även det har blivit väldigt stort. 
— Jag menar inte att jag var först med det, men när jag började var folk så här ”Wow, vad coolt att du vågar visa att det är lite stökigt hemma” och ”Det känns så äkta”. Det är kul, eftersom det är så vanligt nu. Det jag gillar med det är att man får komma lite närmare. När jag växte upp var hela matvärlden så ofantligt långt bort. Det var kokböckerna och alla tv-kockar, men vägen dit kändes väldigt lång. Det är fantastiskt att man nu kan använda Instagram som ett cv, och att alla får synas. Det är en viktig grej. 

Blir du aldrig bitter över att folk tagit din grej?
– Jo, vad fan, det är klart att jag känt det. En sak som jag hela tiden försöker återkomma till när jag känner så är att ingen var först. Det måste man komma ihåg. Vissa grejer var jag säkert först med på ett sätt, men alla tar inspiration av varandra. Det är också det som är att vara i den här världen. Jag pratar jättemycket med mina kollegor, bland annat om hur man ska kunna skilja på inspiration och att ta något rakt av. När det kommer till exempelvis konstnärskap och att måla en tavla finns det tydligare regler på ett sätt, men mat tillhör alla. Man får bara släppa det, men det är klart att jag ibland känt att någon gått över gränsen lite.

Siris andra kokbok Vegan på fem ingredienser släpptes på Bonnier Fakta tidigare i år, och hon berättar att hon ständigt har idéer till nya böcker i huvudet. Jag frågar om hon har något framtida drömuppdrag.
— Det här är sådant som jag inte funderar så mycket på, och som min man säger till mig att jag måste ha en bild av hur jag vill att det ska vara. Jag säger ja till väldigt mycket. Man sträcker ut en tentakel och så kommer något som låter jättekul. Som jag sa tidigare var min högsta dröm förut att jag ville ha pengar så att jag kan handla mat, inte typ "jag vill tjäna pengar för att köpa ett hus”. Jag tänker väldigt kort framåt. 

Du har inte en femårsplan?
—Haha, nej precis. Jag tycker om nuet väldigt mycket. Men det är klart jag har tankar och drömmar om vissa saker. Jag skulle så gärna vilja hjälpa till att förbättra skolmaten och sjukhusmaten. Få in mer vegetarisk mat, mer grönsaker, mer mat i säsong. Jag skulle gärna jobba med barnmat också, så fett ju! Och skriva fler kokböcker förstås.

Kockarnas Kamp har premiär den 22 september. Här hittar du en lista på samtliga deltagare i årets säsong.

Stad: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 09, 2020.

0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Krogrecensioner

Krogrecension: Gerege

Sedan övertagandet av klassiska Mongolian Barbecues lokaler på Södra Promenaden 2017 har Gerege varit ett spännande tillskott på Malmös restaurangkarta.

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste krogrecensionerna i Stockholm

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!