Smile, because it confuses people.
Nyligen befann jag mig på en visning av en gammal dokumentär som berättar historien om IFK Göteborgs framgångsrika 1980-tal, parallellt med Olof Palme-eran i svensk politik. Filmen hade samlat damm i ett drygt decennium innan någon bestämde sig för att rota fram och visa den inför en lätt berusad publik på Bio Roy den första verkligt kalla novemberkvällen 2025.
Under den spontana frågestund som inleddes efteråt rådde koncensus — det var bättre förr.
— Hur kunde Johnnys mål mot Barcelona dömas bort?, frågade en man.
Inte helt lätt för en filmregissör i Göteborg att svara på 40 år senare.
— Det är en ren skandal. Det här måste utredas, sa en annan.
Förhoppningsvis lyssnade Gianni Infantino. Om rätt ska vara rätt bör IFK Göteborg tilldelas Europacuptiteln 1986 retroaktivt i samband med utdelningen av Fifas internationella fredspris om ett par veckor.
Med råg i ryggen begav jag mig från biografen till Sveriges bästa sportbar för att följa elva män med slovenska landslagströjor. De klev in sida vid sida om sina svenska motståndare på Strawberry Arenas hårt nötta gräs, medan en ljusshow blixtrade på de folktomma läktarna.
— Byt in Isak!, skrek en medelålders herre vid bordet intill. Matchen var inte ens igång.
En rätt enkel tolkning av skildringen av Blåvitts 80-talsframgångar är att fotbollen var bättre, renare och roligare när spelarna körde truck eller jobbade på Ica. Att pengarna förstört tycks vara det allmänrådande vänsterperspektivet på dagens europeiska toppfotboll. Å andra sidan: var inte just 1980-talets fotbollsspelare definitionen av alienerade arbetare? På dagarna skapade de profit åt Icahandlare genom att köra truck — på kvällarna spelade de in publikintäkter åt cigarrökande klubbaroner i Höllviken, Askim, Monza och Moncalieri.
I Det kommunistiska manifestet föreställde sig Karl Marx hur arbetet blir ett uttryck för mänsklig potential när det slutar vara ett tvång. Arbetarnas övertagande av produktionsmedlen eliminerar klassförtrycket. Samtidigt frigörs människors identiteter. I Den tyska ideologin beskriver Marx hur framtidens arbetare kommer att ”jaga på morgonen, fiska på eftermiddagen, sköta boskap på kvällen och diskutera samhället efter maten — utan att någonsin vara jägare, fiskare, herde eller kritiker”. Mikroexempel på hur detta hade fungerat i verkligheten kan vi faktiskt skönja i dagens elitidrott.
Idrottsmän är redo att gå långt för at maximera sin fysiska potential. Michael Phelps åt 10 000 kalorier om dagen inför OS, Cristiano Ronaldo sover i 90-minuterscykler och IFK Göteborgs stjärnanfallare Max Fenger uppges av Fotbollskanalen ägna sig åt ”extrema förberedelser”. ”Argentinskt te, pappan Morten och ett 50-tal anime-serier”, ska ligga bakom Fengers 12 allsvenska mål.
— Jag har aldrig haft en sån kille i samma lag. Han är galen, säger lagkamraten August Erlingmark till Fotbollskanalen.
Indelningen i förtryckande och förtryckta klasser tycks också suddas ut på toppnivån. Exempelvis påstås fotbollsspelare vara långt mindre rasistiska än gemene man. I en mycket intressant essä om världsstjärnornas psyken, publicerad i Offside 2022, skriver den holländske journalisten Simon Kuper att den yttersta världstoppen är helt förskonad från nepotism, och följaktligen oerhört jämställd: ”Lagkamraterna struntar i vilken hudfärg en spelare har och kanske också hans sexualitet. De bryr sig inte ens om hans sociala förmåga, så länge han lever upp till de stränga prestationskraven.”
I den mycket konstiga Netflixdokumentären om Cristiano Ronaldo, framförallt ihågkommen för scenen där han insisterar på att visa sin sjuårige son sina lyxbilar, ger den portugisiske liraren uttryck för en märklig form av solidaritet när han förklarar varför han ställde upp på att åka till VM trots att han var skadad.
— Jag ska inte ljuga. Om vi hade haft två eller tre Cristiano Ronaldo i laget hade jag känt mig trygg ändå. Men det har vi inte.
Det tydligaste exemplet på att dagens fotbollsspelare har frihet att vara mycket mer än bara fotbollsspelare finns på Zlatans Instagramkonto. De senaste veckorna har Zlatan publicerat bilder där han ligger i en slags hängmattesoffa (caption: ”hanging around”), bastar (”bada bastu”) och står i spagat mellan huvarna på två av hans sportbilar (”power is nothing without control”). Vilken tysk fabriksarbetare 1848 hade inte blivit grön av avund? ”Smile, because it confuses people”, som Zlatan skriver i bildtexten till bilden där han har Halloweensminkning.
Friast från alienation under kvalmatchen som visades på sportbaren den här kvällen var kanske Gais anfallare Gustav Lundgren. Hans pappa är enligt GP mannen bakom ett ”stort biografimperium”. Lundgren har i lugn och ro kunnat ta sig från division 2-spel, på gräddhyllan i Onsala, till en ordinarie position i ett medelmåttigt svenskt lag och landslagsspel i en helt betydelselös drabbning mot Slovenien. Med bara minuter kvar skickade han in 1-1 från en knapp decimeters håll. Denna högst marginella insats belönades med rubriker i samtliga större svenska tidningar.
Efter det svenska landslagets fiaskohöst har många tidningsrubriker vittnat om kris, stress och panik. Ett missat VM kan innebära över 100 miljoner i intäktsbortfall för Svenska fotbollsförbundet. Det oroar många — inte minst sociala medier-redaktören som beskrev krysset hemma mot Slovenien som ”en stark pinne för Sverige” på landslagets officiella X-konto. I playoffsemifinalen mot Ukraina gäller enbart vinst. Det är tur att varken gaffeltruckar eller Icabutiker kan distrahera våra stjärnor de kommande månaderna.
Experten spelar in:
Den här helgen samlas Folkpartiet för landsmöte. Som samlingspunkt har någon valt Karlstad — den enda större staden i Sverige som inte ligger där någon bor, vilket gissningsvis skapat mycket irritation.
Det finns fler orosmoln. Opinionssiffrorna är katastrofala, medlemmarna vacklar kring SD-samarbetet och ingen vet vad partiet egentligen heter. Dessutom måste Stryktipset in i tid. Eurogoals bad tre stressade partister om hjälp med de sista justeringarna på kupongen.
Kalle, 27, LUF Kungsholmen, tippar Liverpool-Nottingham: 2
— Det går inget bra för Liverpool just nu. Jag vet att man inte ska sparka på en döende häst… men man kan väl göra något annat med den?
Birgitta, 182, Liberala kvinnor, tippar Brighton-Brentford: 1
— Den språkresan glömmer jag aldrig. Hattarna och mössorna bråkade så mycket därhemma, det var så skönt att komma bort och lära sig ett nytt språk. När jag kom hem gjorde vi vårt bästa valresultat någonsin.
Simona Knäckagängensson, 30, partiledare, tippar Queens Park Rangers-Hull: 1X2
— Jag har gjort klart vilka krav jag har.
Hull?
— Jag har varit tydlig vilket lag vi tillhör.
QPR?
— Utgångspunkten är att vi fortsätter arbeta.
Helgardering?
— Ja.
Missa inte i helgen:
Lördag 16:15: Barcelona-Athletic Bilbao
Minns ni när nästan alla mindre europeiska regioner skulle bil självständiga för typ tio år sedan? På sociala medier skrevs det upprop, i Katalonien och Skottland hölls folkomröstningar. Dagens Samhälle gjorde säkert ett putslustigt reportage om någon gubbe i Höör som kallade sig snapphane. Sedan hände inget särskilt. På lördag får vi i varje fall en baskisk-katalansk landskamp i miniatyr.
Söndag, 17:30: Arsenal-Tottenham
Kliv in på John Scotts den här eftermiddagen och vänta fyra dygn på att dina kycklingvingar ska friteras. Promenera till O’Learys och hör en kille från Västerhaninge kalla domaren ”fookin cuuunt”. Eller: anteckna tid och datum noga, så du vet att det är läge att hålla sig långt från sportbarer och följ resultatet på Livescore.
Dennis Jörnmark följer den europeiska fotbollen för Nöjesguidens räkning varje vecka.
