Skivrecensioner

För fem år sedan debuterade Nord & Syd med den kritikerrosade plattan Som en människa och nu är de äntligen tillbaka med nytt material. Om du undrar varför det dröjt så lång tid med att följa upp succén så beror det på följande: bandmedlemmarna har skaffat fem barn, haft två diskbråck, flyttat sex gånger, inlett nya relationer och bytt jobb ca tio gånger.

Jag blir utbränd av att läsa det.

På sitt andra album fortsätter Jonas Bergsten sjunga välbalanserad och skevt fraserad vispop med privata livsiakttagelser och stadig lokalförankring i Umeå i såväl texter som Annika Norlin-duett. Deras Minnet kanske väljer bort det dåliga är ett av flera utmärkta spår, intill den spröda Säg nånting som gör att jag kan och den politiskt förtvivlade Fiender. Men hur sympatiskt och trevligt det än är blir det aldrig angeläget.

Det här är resultatet när en ok artist omringad av påkostad produktion får ett gäng låtar som popsångerskor högre upp på trappan ratat. Den 22-åriga kanadensiskan är kapabel, absolut, men för någon med fyra Grammys i ryggen är plattan riktigt underväldigande, och hitsen lyser med sin frånvaro.