Välkommen till krogstaden Göteborg! Idag är vi mäkta stolta över utbudet, men glöm inte att vi för 18 år sedan var minst lika stolta över en räkfrossa lång som hela Avenyn.
1900-1910: Rötet på Eggers
På tiotalet frodades två fenomen som vi hållit ett fast grepp om ända fram till vår sida millennieskiftet: göteborgsandan och funkofobi. På Hotell Eggers moriska café (rasism var även det populärt) kom man överens om vilka kommunala beslut som skulle klubbas igenom – politik made easy. 1905 såldes även Göteborgs första varmkorv. Skandal för restaurangägarna (lite som foodtrucks var 2014), som bestämde att enbart “invalida” personer fick sälja korv. Minst skulle de “halta lätt på ena benet”.
Skandal för restaurangägarna som bestämde att enbart “invalida” personer fick sälja korv. Minst skulle de “halta lätt på ena benet”.
1920: Framtidshopp på Pustervik
Den kulinariska paradgatans huvudknopp Götaplatsen tar form, lika knöligt placerat i staden som handtorkspapper i trosorna vid oväntad menstruation. På andra sidan staden frodades socialismen och sexismen på Pustervikskällaren, även kallat “röva” efter tjejen i kassan, som kanske hade gått upp i vikt. Stämningen var således, precis som bland roliga killar idag, “rå men hjärtlig”.
1930: Bara ett decennium kvar tills Bruce Springsteen föds
Nog var det depression, men vad gör det när lokalen som Bruce Springsteen älskar mer än sitt eget sovrum slog upp dörrarna: Kometen! Det här är den idag enda kända händelsen från trettiotalets Göteborg.
1960: Kaffe och bulle
Hade Avenyn någonsin en glansdag så inträffade den förmodligen under sextiotalet, då café ännu inte var synonymt med besvikelse och kaffe med mjölk för 40 spänn. Håll i er nu, ungdomar, men både Ljunggrens och Paley’s var riktiga inneställen.
1950: Multikulturella Göteborg
Nu skapades kanske Göteborgs slogan “Hållbar stad öppen för världen”. Vi fick nämligen Sveriges första kinakrog – Kinesiska muren. Det stora avkryddningsprojekt vi kallar “takeaway-mat” påbörjades.
1940: Stigbergslidens glory days
Henriksberg upplevde sina glansdagar någon gång mellan att Viktor Rydberg och Bajsmannen var stammisar, det vill säga på fyrtiotalet. Fortfarande masar sig då och då par upp för trapporna för att fira guldbröllop över samma Sjötunga Walewska de en gång blev ihop över, för att strax blåsas alla våningar ner igen av ett soundcheckande punkband från Hisingen.
1970: Gubbnostalgi på Magasinsgatan
Sjuttiotalet var säkerligen en härlig tid att gå ut i Göteborg. Synd då att alla som har gjort det sen dess har ägnat sig åt ett så enträget nedbrytande nostalgiarbete att ingen under 35 längre vill höra ordet Magasinet eller Cue Club – lika lite som någon kommer vilja höra om “någon jävla kaffebar” om 30 år.
1980: 25 år kvar till en miljon sålda räkmackor
På åttiotalet ville vi äta på höjden, i alla bemärkelser. Gothia Towers lanserade sin king size-räkmacka och inte ens när Freddy Mercury körde räkbåt på Restaurang Räkan har Göteborgs enda riktigt starka varumärke mått bättre. Kanske förpassades räkan till fredagskväll i soffan i och med Göteborgskalasets sista räkfrossa 1998. Kanske bidar den bara sin tid.
1990: Alla var där
Nittiotalet i Göteborg dallrar farligt nära gränsen mellan att fortfarande vara ett relevant och spännande årtionde och att bli sjuttiotalet. Väldigt många pratar om när de hängde på Klara med Ebbot, Birro och grabbarna. Nästan lika många som önskar att de faktiskt hade gjort det.
2000: Full på Uppåt
Uppåt Framåt suddade ut skiljelinjen mellan fräck och alkoholist, så slapp vi oroa oss för det mer. Allt annat än åtta dagar i baren här var ett statusmässigt misslyckande.
2010: Spola kröken
Det var Utskänkningsverket, den institution som under delar av nittonhundratalet såg till att inte alla i Sverige söp ihjäl sig, som beslutade att alkohol bara får serveras med mat. Idag behövs inga sådana regler, eftersom att nittiotalisterna, den präktigaste generationen någonsin (inte ens deras mormödrar virkade för att det var “avslappnande”) inte kan tänka sig att dricka en droppe utan att samtidigt äta något de läst om tidigare på dagen.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 02, 2016.
