Ådror av degig durum dinglar, slokar och hänger ut ur oklanderligt målade influencermunnar. Canelloni, makaroni, skitsamma – det är ett frenetiskt förtärande med tindrande ögon. Vad är grejen med Instagrams besatthet av pasta? Varför låtsas en del influencers äta pasta? Och hur blev pastabilden insyltad i debatten om matsvinn och thin privelege?
Glöm rabattkod på tyngdtäcke, bedårande flodhästungar och sandiga rumpor. Pastan är det sexigaste vi har. Tydligen. Både Harpers Bazaar och The Guardian har det senaste året ägnat spaltmeter åt att förklara pastans häpnadsväckande skjuts i popularitet, mitt i glutenfobins och kolhydratskräckens tidevarv. Matskribenten Rosie Brikett pekar på det klassiska, rustika och nostalgiska med rätten – som dessutom utgör en perfekt beige backlash mot de senaste årens tarmfixerade clean eating-mani, glutenfria kex, böngroddar, probiotika-schmotika. Framför allt vilar framgången i att pasta under de senaste åren har blivit ett av världens mest instagrammade livsmedel. Hur blev pastan Instagrams populäraste rekvisita?
Snygga tjejer är förstås svaret. Plötsligt poserar varenda influencer med en skål spaghetti, så fort hon har en stund över. Förmodligen är du redan förtrolig med klassiska pastabilden, men för den oinvigda kommer här några vanliga kardinalpunkter: en tvålfager tjej som busigt skövlar ner en klibbig gaffel spaghetti i munnen. Hon har (troligen) lågt BMI och (alltid) dåligt bordsskick. Bella Hadid tycks ständigt skreva över en tallrik pasta, Kendall Jenner proppar pillemariskt en gaffel bolognese i munnen så fort hon ser en kamerablixt. Då och då kan man se Emily Ratajkowski praktiskt taget para sig med en kastrull pasta, med bara några få trådar på kroppen. Vi har att göra med en fullgod pastaepidemi på sociala medier.
"Det finns en stark erotisk eller pornografisk underton i många av de här bilderna"
Yvonne Eriksson är fil. dr i konstvetenskap och professor i informationsdesign vid Mälardalens högskola – med andra ord, en fena på att uttyda bildspråk. Hon menar att pastabilden är en klassisk förförisk kombo av mat och sex.
– Dels finns det en stark erotisk eller pornografisk underton i många av de här bilderna. Det finns väldigt mycket här som appellerar till oralsex och frosseri. Och också en slags kollision mellan skönhet och slabbiga tallrikar.
Sambandet mellan aptit och lust kommer ofta på tal när kvinnor stoppar något i munnen på bild – Yvonne Eriksson påminner om utskällda Magnumreklamer och läppstiftsannonser. Men samtidigt finns här en annan komponent, en bråkig trots, en estetik som påminner om filmen Brakfesten från 1973, i vilken fyra män stänger in sig med obscena mängder mat, fyra prostituerade och sedan äter ihjäl sig.
– Det finns en provokation i att glufsa i sig pasta. Att vräka i sig brukar ju vara förbehållet män. Men många av de här kvinnorna är väldigt perfekta enligt skönhetssidealen som råder idag och de befinner sig i eleganta miljöer. Det är en lek med något okvinnligt som just de kan tillåta sig – eftersom de passar in i idealet.
"Det är en lek med något okvinnligt som just de kan tillåta sig"
Det finns också något enkelt, varmt och förtroendeingivande med pastaätandet – det är billig, folkligt och väcker mysiga känslor, som politiker som äter varmkorv på språng.
En matbloggare från San Francisco hyllar fenomenet och utövarna: det är härligt att se perfekta influencers göra något mänskligt och glupskt, menar hon. Det är berusande att titta på, som att se en osminkad Meryl Streep plocka upp hundbajs, fast sexigare. Hon går nästan så långt som att kalla det för modigt. Men är det modigt att på bild omilt angripa ett kokkärl fettuccini när man ser ut att egentligen skedmatas små bitar av ångkokta morötter då och då?
För just den smala kroppen är central i trenden. Så central att Instagramkontot You didn't eat that startades, ett konto som hävdar att många influencers ljuger om sina dekadenta matvanor. Kontot grundades sedan en grupp amerikanska influencers påträffats glatt poserande med efterrätter som sedan orörda åkte i soporna.
Häromåret erkände svenska influencern Johanna E Olsson att hennes pastabild från en restaurang i Venedig var fejkad. På bilden höjer hon en gaffel spaghetti över munnen framför en bildskön kanal. Hon berättade att hon hade beställt en tallrik för att ta en härlig bild och "gav sedan pastan till en hemlös person ". Kourtney Kardashian skämtade på Instagram om att bara ha ätit sex tuggor av pastan hon poserade med. Har vi att göra med en kulinarisk revy?
Vad vinner man på illusionen av glupskhet? Handlar det om att vara en positiv förebild som inte främjar dieter? Eller är det den ständiga jakten på att vara en cool girl (insinuerar: "bryr mig inte, orkar inte krångla, har aldrig ens snuddat vid en acaibowl i tankarna, låt mig nu dräpa den här tagliatellen")?
I en artikeln "Please stop pretending you ate that" som Cosmopolitan publicerade i somras skriver journalisten Milli Midwood att det är ren science fiction att tänka sig att Bella Hadid skulle äta all spaghetti som hon fotograferas med. Matposerandet är inte bara falskt, menar hon. Det bidrar till matsvinn. Hon anklagar influencers för att sälja en lögn och få unga följare att må dåligt. "De säljer en omöjlig fantasi om att frossa i mat som är hög i kolhydrater och fett och ändå se ut som en Hadid-syster", skriver hon.
Dessutom anklagas trenden för att vara problematisk och betona thin privilege. En artikel i The Revelist uppmärksammar den hatstorm plussizemodellen Ashley Graham möttes av när hon postade en bild där hon åt pasta och pizza från samma tallrik. Resultatet? Hon anklagades för att glorifiera fetma och ohälsosamt leverne – något som knappast händer Kendall Jenner.
Ett av världens mest instagrammade livsmedel signalerar: jag är enkel, rustik och skiter i tarmfloran. Men det går att konstatera att pastabilden är allt annat än enkel och rustik. Den är överlastad med biklang och anspelar på undansmusslade, men i högsta grad befintliga, föreställningar om kropp, kön och mat. Med andra ord, ett perfekt dramatiskt verk. Folklustspel och tragedi i en enda bild.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 09, 2020.
