De har tagit över grannlokalen och således dubblat kapaciteten för destilleriet på Folkungagatan. Nu breddar Stockholms bränneri även utbudet, ännu mer.
Det var för fem år sedan idag som den första flaskan lämnade destillationspannan. Idag är Anna och Calle Wikners destilleri Stockholms Bränneri landets näst största ginproducent efter Hernö Gin. I siffror innebär detta ett par hundra tusen flaskor om året, eller en sjättedel av den svenska ginförsäljningen. Lägg därtill en inte alls oäven produktion av handsprit och framgångssagan är komplett.
I den första intervjun vi gjorde med er 2017 var ni väldigt glada för att ha skickat ut 1000 flaskor gin. Hur många blir det 2021?
– Det berättar vi faktiskt fortfarande när vi drar historien om hur vår gin kom till, skrattar Anna. Det gick tusen flaskor på 24 timmar vilket var otroligt stort då. Då körde vi dessutom ut dem manuellt med cykel och moppe.
– Förra året gick det 200 000 flaskor gin och 60 000 flaskor handsprit. Det hade bli tufft att ta dem på cykeln, fyller Calle i. Just nu bygger vi upp vår kapacitet här i destilleriet vilket både gör att vi kommer att kunna producera mycket mer, samtidigt som det stannar upp processen något i det korta perspektivet. Vi har dubblat varje år sedan vi startade, men jag törs inte svara på om det blir riktigt så mycket detta år.
Finns det någon risk med att växa så här fort, det kan väl finnas en charm vid att vara liten och snabbfotad.
C: Det är en väldigt stor anledning till att vi faktiskt styr upp processen nu med en ordinarie produktionen. Ju bättre struktur vi har i den desto mer tid kommer vi ha för att göra annat.
A: Målet är absolut att kunna planera med ett lite längre perspektiv. Fram till nu har vi i princip jobbat vecka för vecka.
C: Ekonomiskt har vi inte heller tagit några risker utan växt med behovet. Vi skeppade precis två containrar till USA, vilket innebär ungefär tjugotusen flaskor av storleken 75 centiliter. Där finns det såklart oändliga möjligheter men vi vet inte i dagsläget exakt hur stor efterfrågan kommer att bli.
Hur stor del av er produktion går på export idag?
C: Det är ungefär 15-20 procent.
A: Systembolaget är fortfarande den klart största delen, men det är klart det finns enorma möjligheter med exporten.
C: Det är inte bara USA heller, vi jobbar med en rätt liten aktör i Tyskland men skickar ändå pallvis med flaskor dit. Vi finns totalt i 16 länder idag och det handlar om alltifrån Japan och Hong Kong till Australien och Island. Sen kanske det inte är ett uttalat mål att bli ett globalt varumärke.
A: Fast ett globalt varumärke blir vi gärna. Men det är framför allt i Skandinavien vi kommer att vara en självklar aktör.
Var handspriten inte ett ganska bra sätt att få ut varumärket på ett bredare plan, särskilt när krogarna inte kunde ha lika stor publik?
C: Vi ska absolut inte sticka under stolen med att våra produkter har kommit ut på en massa ställen där vi inte skulle ha synts annars, även om det inte var syftet från början.
A: Vi har till och med hört från vänner att folk frågat "Jaha, gör dom gin också?".
C: Men tanken från början var inte att producera så stora mängder, utan ambitionen var att göra något för att hjälpa krögarna ekonomiskt. Hela den första batchen gav vi bort till krogar vi jobbar kontinuerligt med.
A: Det fina med handspriten är också att den görs av det som kallas huvudet och svansen i destilleringsprocessen, alltså den sprit man av olika smakmässiga anledningar inte vill dricka. Dessa har vi tidigare behövt kassera, men nu blir de alltså handsprit.
Förutom handsprit har Stockholms bränneri på senare tid också fortsatt utveckla den drickbara spriten. Nyligen släppte de en färdigblandad Dry Martini, och strax därefter kom deras kaffeaperitif Svart. Produkten är resultatet av ett samarbete med Aadel Kershs kafferosteri med samma namn, och släpptes på Systembolaget den 28 april.
Hur viktigt är det med produktutveckling, och att släppa nyheter? Det känns som något som annars hör ölbranschen till generellt.
C: Hade man varit verksam i Danmark eller Tyskland hade du kunnat släppa en ny gin hela tiden, men här i Sverige behöver vi ta hänsyn till Systembolagets rutiner. Har man för många produkter på Systembolaget samtidigt kannibaliserar de lite på varandra.
A: De produkter vi släpper nu hamnar i andra kategorier, men det har lika mycket att göra med vilka produkter vi själva har saknat på marknaden som en ekonomiskt aspekt.
Vad har ni för tidsrymd från knäpp idé till färdig produkt?
A: En samarbetsgin kan vi få ihop på under en vecka. Det händer att Bar Agrikultur ringer upp och har plockat lite grejer de vill göra en gin på. Filip (Fastén, red. anm.) var faktiskt förbi här i förrgår och lämnade av sin skörd, och imorgon cyklar vi dit med den färdiga produkten.
Är det därför det är så kul att jobba med just gin?
A: Japp, faktiskt är det extra kul just för att man kan se resultatet så snabbt. Det är inte som whisky.
C: Det här är till och med snabbare produktutveckling än öl. Men med det sagt kan processerna ta längre tid också. Kaffeaperitifen Svart började vi jobba med för ungefär ett halvår sedan.
A: Precis som vi var inne på tidigare är det också charmen med att vara lite mindre, att beslutsvägarna är så mycket kortare. Om jag och Calle är peppade på att göra något så går det fort, och vi är vana vid att jobba med hela produktutvecklingen parallellt. Det händer att vår designer får börja skissa på en etikett innan han vet varken namnet eller innehållet i flaskan än.
När Stockholms bränneri tog över den gamla jaguarverkstaden på Folkungagatan delade de lokaler med Modernist Brewery. Strax därefter flyttade bryggeriet ut och destilleriet tog hela lokalen. Nu i vinter har de mer än fördubblat ytan genom att köpa upp grannlokalen och panga ut en vägg däremellan.
Kollar man på er omsättning och resultat känns det som att man kanske borde ha gett sig in i ginbranschen istället för media. Men ginboomen har pågått ett tag nu, ni har inte märkt av att det planat ut på senare tid?
A: Det som är så intressant med den frågan är att vi var stressade redan 2015 när vi startade bolaget, för att vi ville vara först med ett hantverksdestilleri i Stockholm. Det är fortfarande inte någon annan som har öppnat ett, även om det ska sägas att ett flertal starka svenska ginvarumärken lanserades under 2020. Det är liksom nu det händer i Sverige. Självklart kommer det att kunna påverka vår försäljning i år, men vi har samtidigt en stark tro på våra produkter. Vi tror faktiskt snarare att vi kommer kunna ta andelar från de internationella aktörerna. Svensk gin har fortfarande en ganska marginell försäljning, den boomen har faktiskt bara precis börjat.
C: Ginförsäljningen ökade med runt 40 procent på bolaget, och svensk gin mycket mer än så. Det är nu det verkligen börjar ta fart.
A: Gin är dessutom en av de klassiska spritprodukterna som nästan alla har i sitt barskåp hemma. Om du går tillbaka ett par år i tiden då det såldes något mindre gin var det fortfarande otroligt mycket.
Hernö Gin öppnar en bar här på Södermalm inom kort. Tror ni att de kände flåset i nacken och blev stressade?
C: Vi är redan lika stora som dem, eller till och mer större om man tittar omsättningsmässigt. Inom gin specifikt är de fortfarande större men ser man till all försäljning har vi gått om.
Det var viktigt för er att få fram det?
A: Det är roligt att ha någon att tävla mot. Hernö är superduktiga verkligen. Men allt beror på hur man räknar.
Stack det i ögonen på er med att de öppnar en bar?
A: Nejdå, och där var vi dessutom före. Vi har ju en bar. Detta år blir besöksverksamheten en ännu stor del av utvecklingen. Den har inte legat helt nere under pandemin, men vi har såklart fått begränsa grupperna. Den stora skillnaden med utbyggnaden av lokalen som vi gör nu är dessutom att vi kommer att kunna köra provningar här medan produktionen är igång.
C: Målet är att vi ska vara en destination på samma sätt som till exempel Vasamuseet eller Nationalmuseum.
A: På så sätt är det ju toppen att Hernö öppnar just här på Södermalm de också, det blir ännu mer en destination. Vi kan driva ginturismen hit gemensamt.
C: Men det som vi har unikt här är att vi faktiskt gör produktionen på plats.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 05, 2021.
