Är det fortfarande en utopi när drömmen helt plötsligt blir verklighet? Det återspeglas åtminstone fortfarande i namnet ”Utopia Jazz”, när familjeterapeuten Patrik Kärn sadlar om och realiserar sin dröm om en jazzklubb.
Skall man öppna klubb, restaurang och bar helt utan erfarenhet behöver man ett ess i rockärmen. I Patrik Kärns fall består esset av den rutinerade kocken och kökschefen Andréas Palm. Tillsammans skall duon etablera en mat- och musikscen vid Stigbergstorget, en plats i stor förändring. Nöjesguiden möter upp vännerna, mitt under ombyggnationen, för att ta pulsen på dem en dryg månad innan premiären. Och det är långt ifrån vilopuls hos den nyblivne krögaren.
När jag hörde av mig till dig sa du, ”det är lite nervöst allt”. Vad är det som är så nervöst?
P: Nä, men det är väl att bli intervjuad för en tidning. Vad skall man säga liksom, för att det inte skall bli klyschigt? Jag vill ju så gärna att det skall bli den här drömmen som jag ser framför mig. Sen kanske det inte alls blir så, men man har massa idéer och tankar om vad man vill skapa. Just när man skall bli intervjuad om det, blir det på riktigt på något sätt. ”Det skall öppna en jazzklubb”. Ja just det! Jävlar! Det är ju jag som skall göra det. Jag är ägaren. Det är nu det händer, min dröm blir verklighet. Det känns fortfarande som en utopi, men nu går det inte att backa.
Vad grundar sig den här utopin i?
P: I grunden är det en gammal dröm att göra någonting annorlunda. Jag har jobbat med socialt arbete och familjeterapi i nästan hela mitt liv. För ett halvår sedan hoppade jag av det. Jazzklubb - varför inte? tänkte jag då. I mina ögon är det bland det coolaste man kan göra. Sen kan jag ingenting om det här med restaurang, så då ringde jag min gamla vän Andréas. Han har varit kock och kökschef överallt i Göteborg känns det som. Jag behöver någon som driver restaurangdelen i och med att jag kommer att behöva fokusera på så mycket annat kring driften.
Blir det småländskt på menyn nu då?
A: Haha! Nej, det blir inte så mycket Småländskt. Vi har inget matkoncept helt klart än, men det ska vi skapa. Det blir bra mat, först och främst. Modern, lokal och säsongsbetonad mat med influenser från hela världen. Lätt och fräscht på råvaror i säsong. Ingen ryggbiff med bearnaise direkt. Klassiska tekniker men med smaker från såväl Asien som Nordafrika.
Vad innebär det rent konkret?
A: Vi kommer att ha några stående rätter på menyn. Det kommer alltid att finnas chark och ost, det passar in på en jazzklubb. Sen kommer vi alltid att servera ostron och blåmusslor. En surdegsmacka med sardeller, fänkål och lardo samt en råbiff med varierande tillbehör kommer också vara konstanter på menyn. I övrigt kommer vi rotera ganska så mycket, på olika rätter, efter vad säsongen erbjuder.
Vilken typ av ställe vill ni att Utopia skall bli?
P: Det skall vara ett folkligt ställe, där man inte behöver klä upp sig för att gå ut och käka. Man skall kunna slinka in precis som man är och få riktigt bra mat. Jag tänker Danmark, det är okej med skrål och skål. Stimmigt! Det får inte bli ängsligt, som det kan bli på vissa jazzställen. Vill man lyssna på musiken, gör man det. Vill man sitta och snacka med sina vänner gör man det. Du skall kunna välja hur engagerad du vill vara i livemusiken.
A: Det skall vara en gammal värld, som en jazzklubb är, men i en modern tappning. Det blir spännande att se hur vi får ihop det. Utmaningen ligger verkligen i att lyckas kombinera en riktigt bra restaurang, med en klubb som spelar livemusik.
En terapeut som öppnar krog är nog inte helt vanligt. Ska stället fungera som terapi för själen?
P: Det är naturligtvis mycket stor skillnad mellan terapi och restaurang, men i grunden går jag igång på när människor trivs ihop. Så var det i familjeterapin och en go restaurangmiljö är inte så långt därifrån. Här skall folk trivas och må bra. Både personal och gäster. På ett sätt, tror jag att det kan bli samma glädje för mig.
A: Jag tror att det är bra att vi kommer från olika bakgrunder. Ingen gammal förlegad restauranghierarki. Det är viktigt att maten är bra, men lika viktigt att personalen mår bra. Det blir naturligtvis en utmaning att Patrik inte kommer från restaurangbranschen, men det finns också en styrka i att få nya infallsvinklar och idéer. Det är lätt att bli låst i gamla banor.
P: Absolut är det så. Sen är det bra att du vet hur en ugn fungerar Andréas.
Vad kommer det att serveras i glaset då? En jazzklubb är väl inte en jazzklubb utan Grön Tuborg på PET-retur?
A: Nej, det stämmer! Vi kommer ha Tuborg både på grön och brun flaska. I övrigt blir det bra öl från lokala bryggerier, samt naturvin. Vi vill inte låsa in oss i ett hörn och begränsa utbudet, men det skall vara viner som kommer från producenter som värnar om miljön och jobbar med schyssta villkor.
Har ni några färdiga bokningar än?
P: Nej! Eftersom vi inte vet när vi öppnar har vi inte vågat boka på några band än. Till en början kommer vi dock att satsa på att ha mycket Göteborgsprofiler. Inte för flashiga bokningar! Vi har en jazzmusiker som heter Anders Bäck. Han kommer att ha hand om bokningarna här och blir lite som ett husband.
Hur känns det att öppna bredvid en drake som Göteborgfamiljens och deras nya nöjespalats?
P: Det borras för fullt där inne, så just nu hoppas vi bara att hela vårt hus inte rasar samman. Skämt åsido tror jag att vi kommer komplettera varandra jättebra. Området kommer att innehålla väldigt mycket olika typer av människor. Kostymnissar blandat med vanliga Majornabor. Vi hoppas att även kidsen hittar hit.
När öppnar ni då?
A: Vi hoppas att kunna slå upp portarna i månadsskiftet mellan januari och februari.
P: Till en början kommer vi att ha öppet tisdag till lördag och satsar på livemusik tre dagar i veckan.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 12, 2021.
