Skånska Fruktstereo är fanbärare för ciderrevolutionen som kommit i kölvattnet av boomen i både naturvin och hantverksölsvärlden. Vi har läst deras DIY-guide till cider och pét-nat och blev så intresserade att vi tvingades fånga dem.
Det överflöd av frukt i villaträdgårdar och fruktlundar som går till spillo varje svensk höst sticker i ögonen. Äntligen är det någon som har ställt sig upp på barrikaderna och ropat ut framgångsreceptet för att ta vara på frukten och omsätta det till cider. Karl Sjöström och Mikael Nypelius ligger bakom företaget Fruktstereo som under devisen ”Cider till folket!” producerar modern svensk cider och pét-nat efter att tidigare varit restaurangsommelierer med en förkärlek till den spirande naturvinsscenen. De ramlade in på cider och andra jästa fruktdrycker för att de jobbade med dryckesmenyer och tyckte att det saknades svenska alternativ till en matscen som gick stadigt framåt och uppåt medan dryckessverige endast fokuserade på öl och sprit. Karl Sjöström berättar vidare.
– En annan aspekt var att det under 2016 fanns enorma mängder frukt som inte plockades vilket fick oss att fråga varför så var fallet. Endast i en liten by utanför Malmö där vi började fanns det ett överflöd som var omöjligt att ta hand om. Detta visade sig vara standard överallt.
Har svenskarna generellt en snedvriden uppfattning om vad cider är och kan vara?
– Absolut. Med de produkter som funnits tidigare och regelverken som satt standarden för vad cider får vara och är så är det såklart en annan värld än den vi vill ha. Självklart kan regler vara olika i olika länder men att fruktinnehållet kan vara så lågt som 15 procent i Sverige gör ju en mörkrädd. Och även hur man producerar de flesta produkter som man får kalla ”cider”. Folk måste bli mer medvetna och nyfikna på hur man producerar saker idag, men det gäller ju allt som konsumeras.
Är ni fortfarande förvånade att inte fler svenskar har gjort vad ni gör för länge sen?
– För att citera några vänner när vi startade: ”Hur skall ni sälja detta, det måste ju redan vara massor med människor som gjort detta men inte lyckats”. För länge sedan fanns ju dock en tradition av cider gjord på 100 procent frukt. Hantverkscider, ”riktig cider” eller vad man nu skall kalla det. Som mycket förr i tiden hade man inga tillsatser, filtrering eller annan manipulering. Det som sen hände är ju jättetråkigt men det är aldrig för sent att titta tillbaka eller modernisera gamla metoder som fungerade då.
Fruktstereos ciderbibel finns ute nu.
Vad är nästa steg i er ciderrevolution?
– Att försöka få folk mer medvetna om att cider är väldigt olika och få så många som möjligt att testa och inte bli rädda om det luktar eller smakar konstigt de första gångerna. Man måste ju ge saker en andra eller till och med en tredje eller fjärde chans. Det finns tusentals olika cider och bara i Sverige eller Skandinavien har vi på en kort tid fått en mängd producenter som använder samma typer av frukt men med helt olika stil. Tar man sen och blandar in andra frukter, bär eller till och med grönsaker så får man självklart helt andra uttryck och användningsområden. Bara för att man hamnar utanför ciderreglerna då så betyder ju inte det att det inte är minst lika bra. Man måste tänka utanför de redan satta boxarna eller kategorierna för att börja förstå att cider inte alltid smakar cider som man kanske tänker sig och vin inte alltid smakar som vin som man testat eller är van vid.
I kölvattnet på naturviner och hantverksöl så har även cider uppmärksammats något, men vad krävs för att cidern ska få en revival ”på riktigt” också?
– Beroende på vilken stil cidern eller fruktvinet har så blir det ju självklart svårt att generalisera men vi tycker att en friskare och naturligt jäst produkt, oavsett vad den är baserad på, doft- och smakmässigt ligger ganska nära både naturvin och öl, främst då spontanjästa varianter eller så kallade suröl. I båda lägren har cider börjat poppa upp och det är väl egentligen bara positivt för båda om det finns ännu mer varianter och alternativ som kan radera gränser och få en ännu bredare publik som inte bara dricker det ena eller det andra. En del av detta är ju även att man själv börjar testa att jäsa frukt som man hittar hemma i trädgården eller hos grannen. Vi skulle även vilja påstå att det till och med är lättare att göra cider än öl eftersom ingredienserna inte behöver köpas in. Allt går att jäsa och man lär sig enormt mycket av att bara testa sig fram. Misslyckande är också en del av lärandet och fruktsäsongen är lång så det är bara att testa igen.
Vad betyder det att vinna utmärkelser som Sveriges bästa cider tror du?
– I början jättemycket eftersom det var ett första steg att känna att det vi gjorde var något att ha så det inte bara var vi själva som tyckte det var en produkt som skulle kunna fungera för en bredare massa. Tidigt ville vi göra cider mer folkligt och det var ett första steg att framförallt få medier i Sverige att få upp ögonen för det.
– Sen är tävlande i dryck generellt en ganska konstig grej tycker vi. Det är en jury som bedömer produkter vid ett tillfälle. Den typen av produkter som vi, och även många andra som ställer upp, producerar varierar mycket till och med från dag till dag på grund av de naturliga processer som fortsätter i flaskan över tid. I tillägg är ju allt inom mat och dryck en väldigt personlig sak vilket gör det ännu svårare och att bedöma i många fall helt olika produkter mot varandra ger ju ingen bild om hur produkten i sig är. Kanske lite flummigt, men jag hoppas du förstår.
Har cider på våra svenska, söta och syrliga äpplen potential att slåss med den engelska och annan utländsk cider på den internationella marknaden?
– Eftersom över 90 procent av vår produktion säljs utomlands så verkar det i alla fall vara så. Vi säljer i nuläget till över 15 länder men sen är det lite svårt för oss att säga eftersom de flesta av våra kunder är från vinvärlden. Men även en del ciderfolk tycker absolut att det är intressant med en annorlunda, skandinavisk, stil jämfört med de mer klassiska regionerna som producerat cider i århundraden. Att det adderar något nytt till dryckesvärlden är i alla fall tydligt.
Vad är den roligaste upptäckten ni gjort när ni experimenterat med olika frukter och sorter, är det något som fungerar mycket bättre än vad ni eller någon annan trodde?
– Att man kan göra intressant dryck på nästan allt. I år har vi till och med inkluderat grönsaker vilket vi såklart inte hade på agendan när vi startade för tre år sedan. Att jäsa olika saker (frukter, bär, grönsaker) tillsammans ger också ett annat utryck än att jäsa det var för sig och sedan blanda det efter jäsning. Detta gjorde vi redan från början men vi har sett mer och mer fördelar med det. Bara ett par procent av någon annan frukt kan ändra hela uttrycket.
Var får man tag på era produkter?
– Våra första produkter på Systembolaget lanserades i det lokala sortimentet i maj och det finns lite kvar både i butiker i Malmö och att beställa på bolagets nätbutik. Båda är äppel- och päronbaserade från vår årgång 2017 men väldigt olika. Förhoppningsvis kommer nästa lansering direkt efter sommaren och då kommer även andra blandprodukter från 2018 finnas som kommer hamna under kategorin fruktvin. Orkar man inte vänta går det att beställa från många utländska nätbutiker. Mer information hittar man på vår hemsida.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 07, 2019.
