En bärs är inte längre bara en bärs. Floran av ölsorter växer sig bredare i takt med att nyfikna bryggare blandar stilar, testar nya tekniker och oprövade smaksättare. För att hänga med i svängarna kan det vara bra att ha koll på grunderna. Alf Tumble hjälper dig att navigera i den moderna öldjungeln.
Öl delas in i tre huvudgrupper efter hur de jäser:
Underjäst öl
Framförallt ljus och mörk lager. Stor stark och pilsner. Fortfarande den kategori av öl som säljer bäst i Sverige. Hit hör även tyska ölsorter som bock, münchener, wiener och schwarzbier. Namnet underjäst kommer från att jästen faller till botten under jäsningsprocessen.
Överjäst öl
Ett enormt paraplybegrepp för all slags ale. Här hittar du allt från pale ale och IPA till vetöl och stout. Namnet kommer från att jästen lägger sig som ett täcke på ölets yta under jäsningen.
Spontanjäst öl
En nischad kategori som främst förekommer i Belgien. Vildjäst, alltså jästkultur som finns befintligt i luften, startar jäsningen. En okontrollerad och tidskrävande process som resulterar i komplexa och syrliga ölsorter som ofta smaksätts med bär och frukt.
I princip all öl innehåller malt, humle, jäst och vatten. Utöver själva jäsningsprocessen finns en mängd olika saker som avgör hur en öl smakar och vilken stil den tillhör. De viktigaste parametrarna att greppa är:
Malt
Det vill säga säd, oftast korn. Ingrediensen som får öl att smaka bröd. Malten rostas och behandlas på olika sätt vilket direkt avspeglar sig i glaset. En mörk öl har till exempel fått sin färg och karaktär av hårt rostad malt. Olika typer av malt – pilsnermalt, färgmalt, vetemalt, kristallmalt – bidrar med olika saker till ölets smak, färg och känsla i munnen.
Humle
En ört vars kottar används för att ge ölet arom och beska. Olika humlesorter ger olika typer av aromer, främst av blommor och frukt, och ger ölet beska. Man brukar därför skilja på bitterhumle och aromhumle. Termen torrhumling innebär att humle tillsätts i efterhand när ölet är färdigt. Humlebeska mäts i IBU, International Bitter Units. Veteöl har låg IBU medan dubbel-IPA har extremt hög IBU.
Jäst
Olika typer av jäststammar tillsätts för att ölet ska börja jäsa, så till vida det inte rör sig om spontanjäsning. Jästen bidrar, utöver alkoholjäsningen, också med aromer. Olika jäststammar ger olika resultat.
Smaksättare
Det finns inga regler för hur öl får smaksättas. Julöl har traditionellt smaksatts med olika kryddor, men även frukt och bär har använts länge. Idag smaksätts öl med allt från espresso och chili till baconfett och marshmallows. Att lagra öl på använda ekfat, till exempel whiskyfat, kan också ge en intressant karaktär.
Lär känna din öl
För att närma dig öl på flasknivå och lära dig specifika stilar kan det vara bra att känna till begrepp som kan dyka upp på öletiketten, här är några:
APA – American Pale Ale. Mer frukt och humle än den brittiska förlagan.
Barley Wine – Alkoholstarkt öl, 8–12 procent, tydlig malt och viss sötma.
Berliner Weisse – Veteöl med syrlig smak.
Blond – Belgisk eller fransk ljus ale.
Bitter – Syftar till Bitter ale och är en brittisk ölstil, dock inte särskilt bitter.
Black IPA – IPA bryggd med mörkt rostad malt med karaktär av en ljus IPA.
Bock – Underjäst, maltig och ljus lager, 6–7,5 procent.
Brown ale - Brun till ljusbrun ale i brittisk stil, torr eller halvtorr.
DIPA – Dubbel IPA. Som det låter. Lite starkare, lite fylligare, lite beskare.
Dunkel – Ursprungligen beteckning på tysk, mörk lager.
Geuze – Spontanjäst belgisk suröl. En blandning av ung och mogen lambic.
Hefe – Tyska för jäst, förekommer oftast ihop med weissbier då den är ofiltrerad.
Imperial Stout – Kraftigare och fylligare version av stout, runt 10 procent alkohol.
IPA – India Pale Ale. Görs i amerikansk och brittisk stil
Kellerbier – Tysk ofiltrerad lager.
IPL – India Pale Lager. En blandning av IPA och lager.
Kriek – Lambic med körsbärssmak, traditionellt torr.
Kölsch – Ren och mjuk öl med maltkaraktär från Köln. Knepig att brygga.
Lambic – Spontanjäst belgisk suröl.
Milk Stout – Innehåller laktos och är sötare i smaken än vanlig stout.
Märzen – Underjäst, mörk lager från Tyskland som brukar drickas på oktoberfesten.
Oud Bruin – Flamländsk traditionell, syrlig brown ale.
Pale Ale – Bryggs på karamellmalt, oftast kring 5 procent alkohol, alltid lättare än IPA.
Pilsner – Underjäst öl som bryggs på pilsnermalt, ursprungligen staden Plzeñ i Tjeckien.
Porter – Brittiskt mörk öl med 5–7 procent alkohol.
Rauchbier – Tysk underjäst öl med kraftig röksmak.
Real Ale – Jäser klart på fat på puben där de serveras genom att handpumpas.
Red Ale – Ale med karamellmalt som ger en rödaktig färg.
Rye Beer – Öl gjort på en viss del rågmalt.
Saison – Syftar till den stil av öl som bryggdes vintertid på de vallonska gårdarna och dracks till sommaren.
Schwarzbier – Det tyska svartölet är en underjäst mörk lager.
Steem Beer – Underjäst öl som bryggs vid hög temperatur.
Stout – Mörk, fyllig ale med brittiskt ursprung, görs i flera varianter.
Trappist – Bryggs vid något av de sju trappistklostren, sex i Belgien och ett i Holland. Ofta alkoholstarkt och med söt maltighet.
Weissbier – Tysk veteöl som görs på vetemalt. Låg beska.
Landets bästa ölpubar
Gå hit om du vill förkovra dig. Här jobbar folk som kan mer om öl än vad som troligtvis är sunt att veta.
Stockholm
Akkurat
Bierhaus
Bishops Arm
Brew Dog Bar
Mikkeller Bar
Monks
Oliwer Twist
Pressklubben
Göteborg
3 små rum
Bishops Arm
Brewdog Bar
Brewers Beer Bar
The Rover
Ölrepubliken
Ölstugan
Malmö
Beerditch
Bishops Arm
Grand öl & mat
Här hittar du en lista med andra vettiga krogar med bra ölutbud. Mer förtjust i vin? Då hittar du en liknande lista här.
Stad:
Kategori:
Publicerad i tidning:
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 01, 2015.
