Framgångsreceptet för Omnipollo

Peter Steen-Christensen 09:20 31 Jan 2018

Det är en djungel där ute. Segmenten hantverksöl och hantverkssprit har ökat i popularitet men antalet aktörer har också exploderat. Hur fångar man konsumentens intresse? Vi pratade med Omnipollos Karl Grandin.

Omnipollo landade igår en plats på topp 10-listan över världens bästa bryggerier. Tävlingen arrangeras av RateBeer och är den största internationella öltävlingen i världen med över 24 000 bryggerier registrerade. Efter ett budkrig tog de dessutom in en amerikansk investmentpartner tidigare i månaden och planerar därmed att snart göra verklighet av sina stora drömmar både i Sverige och internationellt. Framgångsreceptet stavas givetvis högkvalitativ och välsmakande hantverksöl, men det finns fler faktorer som spelar in.
 

Omnipollo på senaste numret av Nöjesguidens Bästa Drycker.

 

Karl Grandin vet hur design kan vara vägen till framgång från sin tidigare framgångssaga Cheap Monday. Likheterna mellan mode och dryck är också fler än man kan tro. Tillsammans med bryggaren Henok Fentie har Karl Grandin byggt upp sitt ölmärke Omnipollo där Henoks fokus på smak och Karls designtänk som lika beståndsdelar har varit vägen till stor framgång.

 

"Jag var ingen hembryggare, jag gillade att dricka öl."

 

Hur viktig är designen för Omnipollo?
– Det finns två olika sätt att se på det. Generellt, ur ett traditionellt perspektiv, eller också som det är för oss på Omnipollo – grundläggande. Från allra första början var det bara Henok och jag. Han hade en idé om att göra en öl och när vi träffades så blev Omnipollo till. Jag var ingen hembryggare, jag gillade att dricka öl. Min idé var bara ett konstnärligt uttryck, jag upplevde att det inte fanns något sånt. Vi ville gärna göra något som lät, luktade och smakade intressant. Det är ursprunget och det som är grundläggande för Omnipollo.
– Jag skulle vilja jämföra med ett skivomslag. Det är klart individuellt hur mycket vikt man lägger på varje del, men för mig, om drycken är musiken så tar det visuella samma plats. Det fantastiska med en ölflaska är att man kan sitta på krogen med flaskan framför sig och ta in det samtidigt som man dricker det. Lite som när jag i tonåren vred och vände på skivomslaget när jag lyssnade på musiken.

Hur mycket vikt lägger industrin ner på design generellt tror du?
– Svårt att säga. Det är i förändring just nu och det har definitivt ökat i betydelse. Det går ju väldigt fort med utvecklingen för hantverksöl som gått från att vara en liten niche-produkt till något som alla vet vad det är. Nu måste alla steppa upp sitt game. Det har funnits öl som smakat bra i längre tid än vad de sett bra ut. Många av de lite större bryggerierna har börjat satsa på det nu. De har styrkan, och kan gå den här ”reklambyråvägen” till konsumenternas intresse. Men jag tycker man kan se när någon har försökt imitera en hantverkskänsla. När det inte känns personligt. Så många går nog inte på det där riktigt. Men det blir intressant att se hur det går och hur schablonartat det kommer se ut framöver.

Hur jobbar du och Henok tillsammans, står beståndsdelarna helt fria eller siktar ni på att finna en röd tråd mellan smak och utseende?
– Det sätt som jag arbetar med bilderna så förhåller jag mig inte till ingredienser, eller hur ölet är uppbyggt. Ibland kan det vara en konceptuell idé att jobba efter men oftast står det på egna ben.
– Från första början ville vi att varje öl skulle vara ett verk. Det skulle inte vara så att bilderna eller namnet skulle vara en illustration av vad som är i flaskan. Utan det skulle vara något som stod för sig själv.

Hur många öl har ni gjort?
– Jag tappade räkningen för ett tag sedan, men en bra bit över hundra i alla fall. Det är mycket som bara kommer på fat, eller bara släpps på någon speciell marknad. Vi brygger på tolv ställen just nu. Idén är att vi ska göra ölen så lokal som möjligt så man ska slippa skicka den. Idag så brygger vi i USA, Kanada, några olika bryggerier i Europa, här i Sverige och i Brasilien också. Eftersom vi inte äger något eget bryggeri så är alla öl på något sätt ett samarbete. Vi jobbar med bryggerier som brygger på vårt recept.

Vad ser du för likheter med modevärlden när det kommer till sprit- och öldesign?
– Det finns ju mycket tycker jag. Oavsett om det är konst, reklam, mode, på den generellt accepterade nivån så är det mycket som är likt. De lite tristare bitarna finns, attityd, och vad man tar för självklart. Hur man än uttrycker sig så är det intressantast ifall det är personligt och sticker ut. Både inom mode och det som jag gör med dryck så är det som är mer personligt och ovanligt klart mer spännande. Det görs så mycket tråkigt opersonliga saker.

 


"När man klär av flaskan rasistuniformen så har den en etikett med ett manifest under"

Ni gjorde en flaska tillsammans med Buxton Brewery i England som heter Yellow Belly, berätta om den.
– Den var inslagen i omslagspapper. Det är något som är vanligare i Belgien för stora ölflaskor. Det är bara en förpackningsmetod, man slår in den i papper och skruvar till toppen. Den här slog vi in på det sättet. Ett omslagspapper med två stansade hål som ögon och den anspelar på rasistisk uniform. Yellow Belly är ett engelskt uttryck för fegis. Vi blev inbjudna att göra ett projekt i samband med deras EU-val. Temat var något med färgen gul. Men istället för att göra en gul öl så gjorde vi något som handlade om den här situationen i världen där partier som UKIP och Sverigedemokraterna gick framåt väldigt mycket just då. Vi var oroliga för vilken värld våra barn ska växa upp i. Idén var att göra en öl som var lite plakatpolitiskt statement. En stiliserad rasist. Ku Klux Klan är ju sinnebilden för en rasist. Genom att slå in den så ville vi peka på hur illa vi tycker om institutionaliserad rasism. Jag tycker fortfarande det är en stark kommentar på en strömning.
– Och när man klär av flaskan rasistuniformen så har den en etikett med ett manifest under. Ett personligt brev som etikett, där det står att vi vill hylla nya progressiva idéer och blandningar. Det finns inget som representerar en fegis som en rasist som gömmer sig i mängden.

Det är såklart otroligt genomtänkt, men jag gissar att de flesta ölen kommer utan en lika lång story?
– Det är många som symboliserar någonting. Många gånger får man hitta fram själv vad betydelsen är, men ibland har de ett klarare budskap, något konceptuellt. Vi gjorde en öl som heter Gone – försvunnen. Just då var vi väldigt ensamma om att göra väldigt humlig öl, vi jobbade mycket med öl som skulle drickas färsk – något som skulle drickas färskt för att inte förlora smak och arom. Så dels anspelar titeln på att det skulle försvinna snabbt. Serveras eller drickas inom två veckor, för sen kommer den vara passé. Etiketten är en dollarsedel. Det står ju ”ONE” på den, så jag fick sitta med en tuschpenna, skriva ett G för hand på varje. Vi köpte in sedlarna från Afghanistan, av någon anledning var det där vi fick tag på så många som vi behövde.
– Idén kom till under Obamas tid som president och med tanke på sjukförsäkringsreformen. Det som hände politisk i USA påverkade hela världsekonomin, även i Sverige. Det kändes löjligt att politiker i USA kan sitta och sabba världsekonomin för att de tycker det är viktigt att folk inte ska få sjukförsäkring. Och genom att lägga till ett G på den så hade vi devalverat deras dollar.
– Idén med en dollarsedel får också folk att haja till. Det påverkar människor, ”får man verkligen göra så här” ungefär.

Vad tycker du generellt om design i dryckesvärlden?
– Jag tycker egentligen att jämförelsen med musikbranschen är bra. Det spelar ungefär lika stor roll. Klart folk köper vin och andra drycker beroende på hur det ser ut. Folk vill identifiera sig med någonting. Det har alltid varit viktigt för oss att inte appellera till någon speciell kultur eller stil i vårt visuella uttryck. Istället vill vi göra något som är personligt. – Hur viktigt det är för försäljning är så svårt att säga. Vi försöker att inte tänka på det. Istället försöker vi tänka på vad VI vill uttrycka. Gör man något intressant och om man gör det på ett intressant sätt så tror jag att det blir bra. Ska man tänka på vad andra människor är intresserade av så blir det ingen bra konst eller produkt. Man har allt att vinna på att göra något personligt. Ni har en klar rollfördelning, men är ni alltid eniga? – Vi kommunicerar om de olika produkterna som ska göras, det är upp till mig hur de ser ut, och upp till Henok hur de ska smaka, men vi pratar om titlar tillsammans. Det har inte varit någon av de här över hundra produkterna vi skapat som någon av oss varit missnöjd med.
– Jag tror framförallt att vi inspirerar varandra. Det är kul att höra Henoks trippiga idéer om vad han vill göra härnäst. Och jag berättar vad jag vill teckna. Det har hållit i sig under de här sju åren vi jobbat med varandra. Avslutningsvis, Omnipollo ska precis som i Stockholm också öppna bar i Göteborg.

Kan du berätta mer om den?
– Precis. Vi öppnade Omnipollos Göteborg förra lördagen. Vi var sugna att öppna där för vi brygger mycket öl i Göteborg. Den blir lite större än den i Stockholm. En ölfokuserad bar såklart, men med fokus på seafood.

Läs även om hur Swedish Brewing.

Stad: 
Kategori: 
Se alla artiklar om: 

Fler artiklar

Drick hemma!

Går vi mot regnigare och mörkare tider? Hell no, inte med dessa drycker i vapenskåpet.

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Krogrecensioner

Krogrecension: Poppy

Öppningen är fortfarande så pass ny att inte ens serveringstillståndet är på plats i samband med att vi besöker krogen för första gången.

Krogrecension: Gurras

I samma ögonblick som vi stoppar in foten på Postgatan 16 möter huvudpersonen själv upp med ett fast handslag och ett smittande leende på läpparna.

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste krogrecensionerna i Stockholm

Nöjesguidens nyhetsbrev


 

Missa inga nyheter! Missa inga fester!
Anmäl dig idag!