Från matteångest till ordfällor – här är allt du behöver veta för att ta dig an vårt mest ångestfyllda kunskapstest.
Två gånger om året samlas tiotusentals svenskar i gympasalar, klassrum och universitet för att genomgå det närmast kan beskrivas som en kombination av hårdnackat IQ-test och sex timmar långt läxförhör: högskoleprovet. För vissa innebär det en andra chans att komma in på drömutbildningen trots haltande betyg, för andra insikten att man var bättre kompis med läraren än sin funktionslära.
Hur allt började
1977 infördes högskoleprovet som en genväg för de som inte hade toppbetyg men ändå ville ta sig in på universitet och högskola. Tanken var att jämna ut spelplanen – alla skulle få en andra chans. Sedan dess har hundratusentals svenskar kämpat med kvantitativa problem, ordkunskaper och läsförståelsepassager om allt från snöleoparder till EU-regler. Idag tar sig ungefär var tredje student in på högskolan via ett högskoleprov. Universiteten och högskolorna får själva bestämma hur de delar upp utbildningsplatserna – mellan en tredjedel och två tredjedelar kan gå till dem som söker via högskoleprovsresultat. Du som skriver provet hamnar i en särskild urvalsgrupp, och söker du med både betyg och högskoleprov så är du med i två urvalsgrupper.
Vad mäter det?
Syftet med provet är att mäta ”allmän studieförmåga” – det vill säga hur väl du kan tänkas klara av högskolestudier. I praktiken är det åtta delprov som testar verbala och kvantitativa färdigheter från grundskolan och gymnasiet: en blandning av matteuppgifter du inte minns du gått igenom, essäer på utrikespolitiska teman och ordfällor.
Så funkar det
Om du skriver provet flera gånger räknas ditt bästa resultat och provresultatet är giltigt i åtta år. En stor utmaning är tidspressen: varje provpass består av 40 uppgifter på 55 minuter, vilket ger ungefär 1 minut och 22 sekunder per fråga. Alla som skriver provet får ett poängtal som ligger mellan 0.0 och 2.0. Resultatet räknas fram utifrån hur många rätt man får på både den verbala och den kvantitativa delen av provet. Högsta möjliga poäng är alltså 2.0.
Kontroverser och fusk
Inget högskoleprov utan drama. Under 2010-talet uppdagades flera fusk-ligor som sålde toppresultat för tiotusentals kronor via avancerade öronsnäckor och dolda kameror. 2018 avslöjades ligan och flera personer dömdes för avancerat provfusk. Sedan dess har provet fått allt strängare säkerhetsåtgärder. Under coronapandemin blev återigen provet en het potatis: först ställdes det in helt, sedan bråkade regeringen, UHR och universiteten om huruvida det kunde genomföras. Till slut ordnades ett prov med begränsade platser – vilket skapade frustration och orättvisa när tiotusentals inte fick skriva.
“Se det som ett träningslopp”
Hur gör man då för att skriva ett lyckat högskoleprov? Vi kontaktade David Sinkvist, grundare av plattformen HP Guiden. Han jobbar med att coacha personer inför provet – och har själv ett 2.0 i bagaget.
Hur ska man tänka när man pluggar till provet?
– Ju mer och smartare du förbereder dig, desto bättre blir du. Se det som ett träningslopp. Det handlar inte bara om att göra många uppgifter, utan om att förstå varför du får rätt eller fel. Ta del av teorigenomgångar och pedagogiska förklaringar – då lär du dig mer av varje övning och undviker att upprepa misstagen. Du kan repetera gymnasiematte på egen hand och träna upp läsförståelsen genom att läsa ledar- och kultursidor i tidningar. Viktigast är ändå att öva på uppgifter som liknar provets, och under riktiga tidsförhållanden. På vår hemsida hittar du gamla prov, facit och förklaringar som kan vara till stor hjälp.
Vad är bra att tänka på på själva provdagen?
– Kom ihåg att fel svar inte ger minuspoäng – gissa alltid och försök stryka alternativ först för att öka chansen att gissa rätt. Lyckas du stryka några alternativ och bara har två kvar, har du 50 procents chans att gissa rätt. Varje rätt svar är värt en poäng. Det är bättre att lösa flera lätta uppgifter än att fastna på den svåraste. Markera i stället de svåra frågorna och återvänd om tiden räcker.
Ta hand om dig under rasterna: gå ut en stund, rör på dig, ät något och gå på toaletten innan nästa pass. Undvik att diskutera uppgifter mellan passen med andra provdeltagare – det stjäl bara energi och fokus. Försök strunta i vad andra gör och koncentrera dig på en uppgift i taget.
Vad är en sån där klassisk grej folk ofta snubblar på?
– Ett vanligt misstag är att tänka: “Jag testar nu och satsar ordentligt nästa gång.” Problemet är att ett testförsök nästan alltid gör att du når ditt mål senare än nödvändigt. Att skriva högskoleprovet utan rätt förberedelser är som att försöka köra upp utan att ha övningskört eller läst teorin. Provet ges bara två gånger per år – varje tillfälle är värdefullt. Om du gör ditt bästa redan vid första försöket får du åtminstone ett kvitto på hur du ligger till på de olika provdelarna och vad du behöver träna mer på. Vår erfarenhet visar tydligt att varje provtillfälle är värdefullt – även om du inte når hela vägen direkt.
En annan vanlig missuppfattning är: “Det är för sent att börja plugga nu.” Men det är aldrig för sent. Efter bara några timmars fokuserad övning kan du ha samlat strategier och tips som gör skillnad på provdagen. Gör det bästa av den tid du har, oavsett om det är månader, veckor eller dagar. Som ordspråket säger: “Det bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan. Det näst bästa är nu.”
Vad tycker du själv är det svåraste med provet?
– För mig var de svåra orden den största utmaningen. Jag är första generationens invandrare och lärde mig inte så många svåra svenska ord när jag växte upp. Generellt är dock tidsbristen det som flest kämpar med – många klarar uppgifterna om de får mer tid, men att hinna inom provets tidsramar är något de flesta behöver öva mer på.
Är det värt att skriva provet flera gånger?
– Varje provtillfälle är en chans att höja ditt resultat – och det är alltid det bästa resultatet som räknas vid antagningen. Samtidigt är det förstås skönare att nå målet direkt eller efter ett par försök. Det sparar både tid och pengar. Därför lönar det sig att satsa på en ordentlig förberedelse redan från början.
Hur gör man då för att skriva 2.0?
– Marginalerna är små och du behöver prestera nära felfritt på alla provdelar för att nå dit. Det innebär målmedvetna studier och noggrann felanalys. Samtidigt vill jag poängtera att inget program i Sverige kräver 2.0 för att komma in. Hösten 2025 var det endast två utbildningar – båda på Handelshögskolan i Stockholm – som låg över 1.8. Det viktigaste är att du tror på dig själv och litar på att du kan nå ditt individuella mål, oavsett vad det är. Ju mer du behöver höja ditt resultat, desto mer tid kan det ta – men med rätt stöd är målet alltid möjligt.
HP-kuriosa
- Den yngsta som skrivit provet var 11 år, den äldsta över 80.
- Den yngsta killen som skrivit 2.0 var 15 år och 10 månader medan den yngsta tjejen var 15 år och 5 månader.
- 13 personer har lyckats få alla rätt på högskoleprovet, genom alla tider.
- Omkring 50 000 till 90 000 personer anmäler sig och skriver provet vid varje tillfälle.
- Ungefär 0,05–0,1 procent av alla deltagare, det vill säga 1 av 1000, lyckas med bedriften att skriva 2.0.
- För att få 2.00 behöver du ha svarat rätt nästan alla gånger på allt i både kvantitativa och verbala delarna.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 08, 2025.
