Lika glad för Pucko som Negroni. Mackmyra kallar honom Sveriges främsta cocktailkonnässör, vi kallar honom Emil Åreng. Vi ställde Cadierbarens kreativa naturkraft mot väggen för att prata whisky, Dry Martini och Stockholms bästa cappuccino.
Oerhört genomtänkta kompositioner oftast uppbyggda med utgångspunkt från en historia samt naturligtvis ett gott vardagligt hantverk har gett Emil Åreng ett anseende som en av landets främsta bartenders och en roll som ambassadör för både Hernö Gin och nu även Mackmyra. För några år sedan gjorde han en resa genom Norrland för att träffa personligheter och platser och sedan dedikera en drink till varje möte. Detta mynnade ut i boken Salongs i Norrland som hastigt och lustigt vann pris som världens bästa cocktailbok. Till vardags kan du hitta honom i Grand Hotels Cadierbar där han står bakom en lika spännande som välsmakande drinklista. Kanske en norrländsk fjällvind kan locka – med iscider, hjortron och västerbottenost
Hur har det fungerat i Cadierbaren under den senaste tiden, och börjar det återgå till det normala?
– Precis som alla andra så har vi kämpat under den här tuffa perioden men nu börjar det se bättre ut, framförallt på helgerna. Vi har ju alltid haft det väldigt luftigt mellan borden och alltid haft bra avstånd, det man saknar är ju alla stående gäster som sprider ut sig genom hela Cadierbaren och det lär dröja innan det återgår till det normala.
“Krögare kommer garanterat att bygga upp sina företag på ett annat sätt”
Eftersom vi borde försöka se så positivt vi kan på situationen, vad har varit den bästa biprodukten med pandemin? För ditt eget spritliv, för spritindustrin eller för barbranschen?
– För egen del har jag inte påverkats allt för mycket, det har blivit mindre resor och mindre jobb överlag men då har fokus varit på hemmafronten och göra saker som i det långa loppet gör att man fungerar bättre både arbetsmässigt och privat, tror jag i alla fall. Barbranschen har klarat sig helt okej i slutändan men många har förlorat sina jobb och de människorna måste vi verkligen försöka få tillbaka till arbetslivet så fort som möjligt. Spritbranschen klarar sig alltid tack vare att det dricks oavsett om folk mår dåligt eller bra, där finns det ingen att tycka synd om. Att hjälpa människor i betydligt mer utsatt läge i samhället ser jag som något betydligt viktigare.
Om man tittar på det här i ett längre perspektiv. Även om vi nu förhoppningsvis kan komma över pandemin och dess problem, vad tror du blir de långvariga effekterna på bar- och dryckesbranschen?
– Vi kommer alltid ha en pandemi i bakhuvudet och krögare kommer garanterat bygga upp sina företag på ett annat sätt, eftersom jag har ungefär lika många högskolepoäng som Pippi Långstrump så jag ska inte uttala mig hur man ska tänka angående just det, men att göra som Wimbledon och ha en försäkring mot pandemier kommer nog vara något självklart i framtiden även fast det kommer kosta en del.
– Kompetens kommer vara det absolut viktigaste framöver och de som verkligen satsar på att lyckas inom restaurangbranschen kommer få vara kvar och få göra sin grej. De här sköna människorna som levt på att enbart vara sköna mot sina polare när de kommer och ha en konstig attityd mot vanliga gäster lär väl försvinna lika fort som de restauranger som fortfarande serverar Black and White för 350 spänn i Gamla stan, och jag kunde inte bry mig mindre.
– Restaurangbranschen behöver alla möjliga olika restauranger i olika klasser det säger jag ingenting om, men att lura turister och servera skit på en tallrik behövs inte längre. Vi behöver krögare som tänker på framtiden och nästa generation, att handla lokalt och minimera resorna är ett i-landsproblem, vi måste få alla människor att äta bättre utan att det ska kosta skjortan, bra mat och mindre klimatpåverkan är en mänsklig rättighet och vår bransch kan vara en inspirationskälla till båda de viktiga frågorna.
Jag har för mig att du sedan tidigare är ambassadör för Hernö, men nu blev du under våren också utnämnd till Mackmyras ”globala ambassadör”, hur kom det sig och vad innebär rollen?
– Det stämmer! Mackmyra hörde av sig och undrade om jag skulle vilja ha ett möte och pröva igenom all whisky och gin de skapat. Jag är ju ett stort fan av många av deras produkter så det ena ledde till det andra och de utformade en roll som skulle passa mig och min vardag, så från och med i våras så är jag nu global barambassadör. Rollen handlar ju om att sprida ordet om Mackmyra till barer runt om i världen, det har ju såklart varit en tuff början med tanke på att jag inte har kunnat resa så mycket men framtiden ser ljus ut och det är ju en enkel arbetsuppgift jag har ändå; visa hur man blandar cocktails med Mackmyra och försök inspirera alla människor, från bartenders, whiskynördar och människor som inte förstått tjusningen med en riktig svensk single malt.
De kallar dig inte bara för smaksäker och nyskapande men också för Sveriges främsta cocktailkonnässör. Det brukar blåsa på toppen sägs det, hur stor del av ditt vakna liv ägnar du åt cocktails för att bibehålla denna position?
– Haha, jag vet inte om konnässör är ett av mina kännetecken, jag uppskattar ju en Pucko lika mycket som en Negroni, jag är nog lika mycket dansband som en klassisk symfoni i käften. Jag har blivit bättre på att skilja privat från jobb men eftersom många av mina vänner har dryck som intresse så blir det ju såklart mer snack om det än om något annat, jag tror också det gör att man tänker lite extra ibland på sprit och har bra koll på nya produkter och vad alla andra i branschen gör även fast branschen har sovit ett bra tag på grund av Corona.
– Jag skulle nog inte utse mig själv som den främsta inom cocktails men det finns fruktansvärt många äldre personer i branschen som sitter i diverse akademier som inte borde vara kvar för de har tamejfan ingen aning om vad som händer längre, nytt ungt blod behövs för att driva branschen framåt och just nu verkar det växa mossa på många i ”toppen”.
“Jag lyckades dölja min inkompetens i grädde och sprite”
Kommer du ihåg din första cocktail? Och vilken var den senaste?
– Jag har ingen aning vad det var men det var fruktansvärt dåligt de första åren, tur att jag lyckades dölja min inkompetens i grädde och sprite. Nuförtiden jobbar jag med enkla smaker, tre ingredienser kan räcka för att höja en spritsort till skyarna och jag jobbade ju i Cadierbaren i lördags så där blev det allt från Old Fashioneds till champagnecocktails.
För att återgå till Mackmyra så är de stolta över att utmana whiskyvärldens normer och ibland även inkludera svenska smaker för att lyfta fram den svenska naturen utanför landets gränser. Hur tycker du att de lyckas med deras säsongswhiskys generellt, och hur ser du på deras nya Jaktlycka, med helyllesvenska lingon och blåbär?
– Jag tror det var mycket därför jag tog jobbet, de är väldigt progressiva och vill utmana en bransch som är väldigt inrutad, skönt med lite svenskar som skiter fullständigt i vad skottarna alltid har gjort och gör sin grej. Jaktlycka blev ju jävligt lyckad för det finns en naturlig fruktighet i många av Mackmyras whiskys och den späds på ännu mer med både lingon och blåbär. Ska faktiskt iväg idag och testa att blanda lite cocktails på Jaktlycka och se vart det ”bär” iväg. Höhö.
Hur dricker du själv oftast din whisky?
– Rakt upp och ner bara, jag vill att varje whisky ska bli en överraskning för käften, inte lukta så jävla mycket, det kan man ta sen, ner med det bara och låt dig drunkna i alla smaker. Sen hatar jag att det ska finnas ett sätt att dricka whisky, drick hur fan du vill bara du själv är nöjd med det.
Jobbar du fortfarande mycket med en story när du skapar en ny drink, eller utgår du någon gång bara från smaker?
– Det där är dagsformen som bestämmer, med både Cadierbaren och Open/Closed så var mitt fokus att skapa historier till alla cocktails och få det att funka smakmässigt, det viktiga är ju att det är gott men att lyckas ge en historia för den som orkar höra är ju något som jag älskar att göra så det kommer aldrig försvinna. Men helt ärligt, ibland så kommer man ju på en sån fruktansvärt bra kombo att det inte finns någon gräns, då spelar en story mindre roll.
“Förhoppningsvis kommer böckerna man gjort leva kvar till framtida generationer”
Av alla cocktails du har skapat, finns det någon som du mer än alla andra vill bli ihågkommen för bland kommande generationer?
– Jag vet faktiskt inte men jag får väl hoppas att någon av de kreationer man gjort har lyckats tagit branschen framåt eller hemmablandandet till en ny nivå. Min nästa bok kommer handla om det så förhoppningsvis kommer böckerna man gjort leva kvar till framtida generationer.
Vilka är de saker du absolut inte kan klara dig utan i din bar?
– Sprit, is och shaker.
Du har en ny bok som kommer ut alldeles snart - Jakten på en perfekt Dry Martini, tillsammans med Hans-Olov Öberg. Varför ville du göra en bok om drajan och menar du att det är svårt att riktigt få till den?
– Hans-Olov skrev ju boken Jakten på en perfekt Gin & Tonic. Nu ville han ha en professionell sida också så det var där jag kom in. Boken är en massa recept. Så, nej det är inte så svårt att göra en bra draja. Men det kan vara svårt att hitta en version som man tycker om. Folk är ju delade, antingen tycker man om det eller inte. Och här har vi gjort många olika recept för att folk ska få mer inspiration och kanske lära sig tycka om Dry Martini.
Vad tycker du själv, stilren och klassisk?
– Hans-Olof gillade inte, jag har alltid älskat. En sexa gin, en skvätt torr vermouth, två stänk apelsinbitter så är man hemma. Rör kallt så in i helvete, så kall att man inte kan hålla i glaset så är den klar. Och så en god oliv på det.
Och Hans-Olov, kom ni fram till ett recept för honom?
– Nej, haha. Eller jo, han har nog lärt sig att tycka om originalet. Han har druckit oavbrutet i fyra månader nu och har väl gått igenom en inlärningsprocess.
Vad ser du för kommande trender inom bar- och cocktailbranschen och finns det några av de rådande trenderna som du ibland blir riktigt trött på?
– Ännu mer lokalt hoppas jag, vi har allt från rågwhisky till aperitivos nu i Sverige så att säga att vissa barer framöver kommer plocka bort långväga rest sprit är inte något konstigt. Men de som jobbar och sitter ner med gästerna så man glömmer bort om de tillhör sällskapet till slut kan ju gärna upphöra, har du så jävla mycket tid över att du kan mer eller mindre förklara ditt egna liv för tolv personer ska du nog byta om till civila kläder och stämpla ut!
Ifall du är ledig och Cadierbaren är förbjuden, var och vad dricker du helst en regnig hösteftermiddag i Stockholm?
– Jag skulle gå till Schmaltz och ta en draja, eller stanna på Telefonplan för en brunch på A.B. Café. De har bästa cappucinon i Stockholm. Men sena kvällar avslutar jag alltid med en bärs eller Negroni på Tjoget.
Jakten på en perfekt Dry Martini släpps den 30 september.
