Häromveckan var det stora rubriker när familjen Laxströms födelsedagspudding var täckt med mögel. Stackars dem. Jag gick genast och köpte en liten burk med färdig vaniljpudding och tänkte på barndomens smaker. Jag var bortskämd som hade en mamma som alltid lagade jättegod mat till mig, men den där färdiga maten var det ändå något speciellt med. Färdig mat, det är nästan en lika bisarr ordkonstellation som barndomens uppgivna ”otecknat”. Numera är ju alla matnördar och koketterar med att de minsann fiskar sin egen fisk för hemmagjord wobbler, rensar och röker själva och avslutar midagen med egenodlad thaibasilikagranité, inget färdigt här inte. Såhär i kräfttider hör jag folk skryta om att de vadar i bäckar efter de smarriga insekterna och kokar de små liven själva ”för det blir ju godast så”. Vilket snobberi. Njutning är att som jag och min syster gå in på en affär i Göteborg och be om ett paket ‘signalkrefter’ och se allas förfärade blickar när vi bara struntade i alla levande lyxkryp i fiskdisken. Sen gick vi hem, tinade dem och åt bara stjärtarna. Vem vill äta ofärdigt? + Sensommaren, underbar!
- Fästinginvasion, kolla husdjuren!
Stad:
Lokal:
Kategori:
