Jennie Lee Burmansson - drottningen av stil

Vinterns skidsäsong har precis börjat, men efter den gångna helgen pratar alla om 15-åriga Jennie-Lee Burmansson då hon vann världscupen i slopestyle. 

2011 hade världsmästerskapen i freeski* premiär och tre år senare debuterade grenen i OS i Sotji. Vid den tiden var Jennie-Lee Burmansson nio respektive tolv år, idag är hon 15 och ett av de ledande namnen inom slopestyle och big air.
– Slopestyle är när man åker i en bana som är blandad med hopp, rails och andra features. Man ska ta sig ner för banan och utföra olika tricks i olika svårighetsgrader. Målet är dock att det ska se snyggt ut, förklarar Jennie-Lee sakligt och fortsätter:
– Big air är bara ett hopp och ett trick som man utför i luften. 

När jag ringer upp Jennie-Lee har den första snön inte ens nuddat den bara marken i skidbacken. Löven har istället börjat skifta i röd och gul nyans och gräset, som under ena halvan av året brukar vara täckt av snö, är nu brunaktigt. De varmare årstiderna har dock inte varit stillsamma för det, utan fyllda med träningsläger, barmarksträning och en hel del hopp på trampolinen. Det var även då hon fick ett av sina smeknamn.
– Jag fick smeknamnet Swedish swag queen under ett träningsläger i USA. Det var någon där som la upp en video på mig och hashtaggade #Swedishswagqueen. Därifrån har fler plockat upp det och sedan dess har det bara hängt med. 

Hon börjar berätta om sin uppväxt i Sälen, med backen och liftarna precis utanför dörren, och hur skidåkningen från tidig ålder blev ett naturligt inslag i livet. Från början var det dock inte självklart att just slopestyle och big air skulle bli hennes tävlingsgrenar. En kort slalomkarriär hann inledas där hon upptäckte att det var roligare att åka utanför banorna och in i skogen, än mellan portarna. 
– Jag har spelat en del fotboll fram tills i somras, då blev det för mycket. Om det inte hade blivit skidor kanske jag satsat på fotboll istället, skrattar Jennie-Lee. 

Något som skiljer Jennie-Lee från många av hennes konkurrenter är hennes vardag. Den kretsar främst kring skolan, med läxor och allt vad det innebär, istället för skidåkning. Att kombinera skola med karriär kan verka tufft, men om man vill leva sin dröm är det bara att bita ihop.
– Det mesta av skolarbetet försöker jag göra innan jag åker iväg men ibland blir det en del uppsatser och så “on the road”. Det är dock bara att acceptera för jag måste göra klart skolan också.

"Jag tror att stämpeln gör att det är få tjejer som vågar ge sig in och testa slopestyle."

På vilket sätt är du unik inom sporten? 
– Min åkstil. Jag försöker åka kontrollerat och snyggt. Mitt fokus ligger främst på stilen, som att tänka mer på “graben” istället för att snurra jättemycket.

Så, hur ska ett bra trick se ut enligt dig?
– Mer kontrollerat än svårt, skulle jag säga. Trots att svårighetsgraden är en väldigt viktig del är det allra viktigast att tricket är kontrollerat med en snygg landning. Helst utan några armar i marken.

Jennie-Lee förklarar att det inte bara är åkstilen som skiljer henne från de andra utövarna. Utan även det faktum att hon är en av få tjejer som håller på med slopestyle. Förklaringen till det är enligt henne att sporten inte är så stor, och att den blivit stämplad som “actionsport”.
– Jag tror att stämpeln gör att det är få tjejer som vågar ge sig in och testa slopestyle. Men ju fler som börjar, desto fler kommer att få upp ögonen för sporten.

Hur känns det egentligen att vara en av de få tjejerna inom sporten?
– Det är inget jag tänker på, det har bara blivit så och skillnaden mellan könen märks inte. Dessutom tycker jag att det är svinkul att köra med killarna! 

"Jag har bara haft roligt och så har det gått vägen."

Hur kommer det sig då att en 15-åring kan mäta sig med några av världens bästa inom sporten? Enligt Jennie-Lee själv är det främst för att hon tycker att det är så himla roligt, vilket gör att hon hela tiden vill träna mer och därför utvecklas fort. Även vännerna, som också trivs med pjäxorna på, spelar in en hel del.
– Efter skolan har vi alltid varit ett gäng kompisar som har stuckit upp till backen och kört. Jag har bara haft roligt och så har det gått vägen.

Efter två uttagningar och endast några få månader kvar till OS i Pyeongchang är de kvinnliga freeskiåkarna inte uttagna till truppen än. Ett av namnen som figurerar på listor och läppar, främst efter bronsmedaljen under årets världscup-premiären på Nya Zeeland, är Jennie-Lees. Om valet skulle landa på henne hade det självklart varit en dröm som gick i uppfyllelse. Samtidigt skulle inte hela världen gå under om de valde någon annan.
– Jag är ju inte jättegammal, så jag har några år på mig att komma med.

På lång sikt är hennes mål att åka skidor så mycket som möjligt och kunna leva på det. Tävlingsmässigt är drömmen att köra X-Games, ett årligt sportevenemang som fokuserar just på extremsporter.
– Jag skulle även vilja filma och vara med i en del skidfilmer – det hade varit coolt, säger Jennie-Lee.

De närmaste åren är det dock gymnasiet som gäller, och högst i kurs står givetvis Riksidrottsgymnasiet i Malung. Det är nämligen ett av de tre gymnasierna i hela Sverige som har en inriktning på freeskiing.
– Första året finns det ett campus som man bor på men de tre sista åren bor man i lägenheter. Skidor åker man två eller tre gånger i veckan, resten av tiden är det plugg. Det hade varit perfekt.

*Freeskiing är ett samlingsnamn för slopestyle och halfpipe.