Skolan blir till en liten värld i Ett riktigt jobb och faktiskt en trovärdig skildring om hur det är att arbeta som lärare.
Den unga vikarien Benjamin (Vincent Lacoste) försöker fånga sin klass, den lite mer erfarna Sandrine (Louise Bourgoin) körs över av både sina elever och tonårsson dag efter dag och den äldre läraren Pierre (François Cluzet) räds att han inte är relevant längre sett till sin undervisning. Men i arbetslaget på skolan stöttar man varandra med värme och humor. Och snart börjar det lossna för vissa när man verkligen får med sig sina elever. Att skolan fått sitt namn efter författaren Victor Hugo känns också passande. Här går en rik blandning av elever, några är verkligen samhällets olycksbarn.
De konflikter som uppstår på skolan skulle mycket väl kunna hända i verkligheten. En lärare går för långt i att trycka till sina jobbiga elever, en annan tappar det helt. Mellan ledning och lärarlag är det också tjafs med en överspänd rektor som har en egen vilja. Han slits mellan sitt uppdrag mot staten och att stötta sina anställda. Knappast feg men lite väl korrekt ibland. Och en rolig biroll.
Ett riktigt jobb är den bästa filmen om läraryrket på länge. Vissa likheter finns med En runda till sett till glädjen i att få undervisa. Men även i alkoholen, en kollegas födelsedag firas med champagne man smusslat med. Både lärare och elever äter i samma matsal vilket gör scenen extra rolig. Det som slår är hur man brinner för sitt jobb, för att nå sina elever och att verkligen försöka med sin undervisning. De statliga läromedlen förkastas, här får lärare inspiration och tips genom Youtube.
Alla borde se Ett riktigt jobb. Igenkännande oavsett du är lärare eller elev. Man blir varm i hjärtat och tänker att inte bara är läraryrket ett riktigt jobb, det är också ett viktigt jobb.
