Allt du behöver veta om svensk gin

Peter Steen-Christensen 13:34 16 Jun 2021

Svensk gin är inte bara en företeelse utan snarare ett fenomen. Det är också namnet på en ny bok. Ett uppslagsverk som dyker ner i våra mest hantverksinriktade destillerier från norr till söder och ämnar att träffa såväl ginnördarna som den nyfikne nybörjaren.

Det var nästan så att man blev trött på det för flera år sedan. Ginboomen blev så kraftig att man nästan inte kunde komma undan, ens om man försökte. Det spelar nästan ingen roll vilken avlägsen avkrok i landet man gömmer sig i, chansen är stor att där finns ett litet destilleri, specialiserat på att stolt skapa hantverksgin baserat på lokala ingredienser. Svensken har också blivit ganska duktig på det. Både att dricka det, anamma kunskap om det och, bevisat bland annat av Hernö Gins position som världens mest prisbelönta gin, även på att producera det. Och med faran att man inte ser skogen för alla träden så behövdes ett uppslagsverk som ger oss den grundläggande kunskapen om svensk gin och tydligt pekar ut vägen svenska ginkonsumenter borde vandra. Vi behövde inte vänta länge, för nu kom den. Ett dedikerat team med skribenter, byråfolk och en outtröttlig fotograf med en faiblesse för gin som gemensam nämnare har kuskat land och rike runt för att jämföra destillerade enbär och lokala granbarr, tång och hjortron och presenterat det i en 240 sidor tjusigt inpackad törstskapare, komplett med omfattande gindex och allt. Vi trängde in Jens Josefsson, en av bokens huvudförfattare, i ett hörn och tvingade honom att avslöja alla detaljer.

Först kanske man ska fråga varför? Hur fick ni idén att trolla ihop en bok eller nästan uppslagsverk om svenskt gin?
– Robert Henrysson och jag arbetade en del tillsammans, han var marknadschef på Winefinder som anlitade min webbyrå Webmind. När han sedan köpte Hammars Bryggeri och började prata om att starta en serie med kvalitetsmixers och bland annat tonics så engagerade jag mig en del i det eftersom jag hade ett stort intresse för gin. Vi träffades en del, testade gin och tonics i olika kombinationer och pratade om produkter och producenter. Jag tror att Robert imponerades ganska snart över hur många duktiga producenter vi har i Sverige, och samtidigt var vi efter arbetet med Winefinder väl insatta i svårigheterna att marknadsföra alkohol i Sverige. Så det var Roberts idé, att göra en bok som belyser de fantastiska producenter vi har och arbetet de gör. Robert var också delägare i bokförlaget Charles Wood Publishing och fick med sig resten av det gänget, och någon i det gänget kände någon i byrån Konceptism som snabbt involverades också.

Lorenzo Guida.

Ni har besökt ett stort gäng av de svenska producenterna, hur gick urvalet till och hur länge reste ni runt och besökte gindestillerier?
– Arbetet och planeringen med boken har pågått i nästan två år. Vi hann besöka två destillerier och genomföra en Kickstarter-kampanj för att finansiera projektet innan pandemin slog till i Sverige. Det stoppade våra resor och hela arbetet fick pausas under en tid. Men så småningom kunde i alla fall delar av oss börja resa och besöka destillerier. Den enda av oss som besökt samtliga producenter är vår fotograf Lorenzo Guida. I övrigt har vi fått dela upp det en del.
– Urvalet var svårt, och blev ännu svårare under pandemin då flera nya startade upp och en del nystartade kom långt fram i sin utveckling. Men vi sökte efter en variation, både smått och stort, nytt och gammalt, på landet eller mitt i staden och utspritt över landet.

Så efter dessa besök, vad ser ni som den största gemensamma nämnaren hos landets ginproducenter och är det någon punkt där de skiljer sig väldigt mycket åt?
– Oj, svår fråga. Från början trodde vi nog att svenska producenter var mer lika varandra än vad de faktiskt är, men vi insåg snart att det är stora skillnader mellan dem. Det är ju en fördel med gin, man kan skapa gin på så många olika sätt, med många olika kryddningar och av olika anledningar och värderingar. Och där har vi en bra bredd i Sverige.

Lesley Grace som ligger bakom Hendrick's säger i boken att det finns mycket en ginälskare kan gilla med svensk gin. Kreativt skapade med botanicals unika för var de destillerats så att de tydligt reflekterar var de skapats. Håller du med och vilka är de starkaste exemplen på det som vi har?
– Det håller jag absolut med om! Överlag så ser vi många svenska producenter som bland annat använder ganska typiska svenska ingredienser, självklart måste enbären och en del andra klassiska kryddor som i regel växer på varmare breddgrader finnas med. Men utöver det så ser vi svenska ingredienser som lingon, älgört, ljung, fläder, pors och en hel del annat som förekommer ganska ofta. Vi har många starka exempel, Norrbottens Destilleri som använder gran och tall i en av sina gin, småländska Lydéns med lingon i sin gin, Hellströms på Gotland som är inspirerad av det lokala där, Norrtelje Brenneri med bär från Roslagen, Hernö med svenska ingredienser i sina vanliga gin men som också släpper en ”Terroir” gin varje år och så vidare. Ett par spännande exempel vi har är Ógin utanför Skellefteå och Fräkne Tång från Klocktornet Destilleri i Ljungskile. Jón Óscar på Ógin gör en väldigt småskalig, hantverksmässig gin med mycket smak av mestadels färska, lokala ingredienser och använder bland annat hjortron och åkerbär i ett par av sina sorter. Klocktornet Destilleri gör Fräkne Tång från Gin smaksatt med tång och smaken av Bohuslän är påtaglig.

Hernö är mer prisat än något annat gin men hur pass hög nivå håller den svenska ginscenen generellt ifall vi sätter den i ett internationellt sammanhang?^
– Väldigt högt. Vi har relativt få svenska producenter jämfört med många andra länder, exempelvis så finns det ungefär dubbelt så många danska producenter än svenska trots att Sverige är större än Danmark. Men de svenska håller i regel en väldigt hög kvalitet och Hernö fungerar både som inspiration men också lite som måttstock. Och nu är svenska producenter oerhört framgångsrika i internationella sammanhang och vinner många priser i tävlingar.

Jens Josefsson.

Vem riktar sig den här boken primärt till, ginnörden eller gemene gt-drickare på valfritt stadshotell?
– Både och faktiskt, och det har varit väldigt viktigt för oss. Det finns en hel del grundläggande fakta och instruktioner för nybörjaren, kapitel som är beskrivande vad gin är, vad tonic är, hur man blandar enkla drinkar och så vidare. Men det finns också en hel del nörderi och avancerade drinkar. Utöver det så är det spännande historier om människorna bakom ginen och helt fantastiska bilder både från destillerierna men också från städerna de finns i. Så jag tror att den här boken har en hel del oavsett var på din ginresa du befinner dig just nu, och vår förhoppning är att när du har läst boken så är du mer intresserad av svensk kvalitetsgin än vad du var tidigare. 

Du och Martin är huvudförfattare av boken. Vad är ert personliga förhållande till gin? När väcktes intresset och hur stor del tar det av ert liv?
– Faktum är att Martin inte var intresserad av gin alls när vi började med boken. Martin är en duktig och erfaren författare och kände nog ett intresse för det småskaliga hantverket, och för nörderiet. Jag tror att just nörderi är något som lockar honom, lite oavsett vad det handlar om. Men under arbetet med boken har han blivit väldigt entusiastisk och börjat prova mer och mer.
– Jag har själv har varit intresserad av gin i sex till sju år ungefär. Jag har en bakgrund från restaurangbranschen och är egentligen utbildad skeppskock. Nu är det länge sedan jag bytte karriär men intresset för god mat och dryck har alltid funnits kvar, med olika fokus över tid. Och just för sex-sju år sedan började jag och min sambo blanda lite drinkar hemma ibland. Ganska snart föll vi in på gamla välbekanta drinkar, det blev en del GT för henne och en del Dry Martini för mig bland annat. Vi reste ganska mycket till Danmark då och imponerades av utbudet av gin och tonic där, på den tiden fanns det knappast någon hantverkstonic att köpa i Sverige och utbudet av gin i Systembolagets butiker var snålt. Så ganska snart upptäckte vi skillnaden mellan olika sorters gin och olika sorters tonics, och vad det gjorde med drinkarna. Sen hämtades inspiration från internet, det blev mera resor, mässor och provningar utomlands och så växte intresset hela tiden.

Svensk Gin – drinkar, destillerier och drömmare finns ute nu.

 

Uppskattningsvis hur många flaskor gin gick åt under produktionen av boken?
 – Haha, oj! Det vet jag inte om jag törs räkna på. Men vi har provat över 100 olika sorters svensk gin, mängder med drinkar och recept har testats plus en hel del ren njutningsdrickande. Antal flaskor vet jag inte, men det blir en hel del helt klart.

Upptäckte du någon ny favoritgin under arbetet?
– Absolut, hela tiden och samtidigt går jag ofta tillbaka till gamla favoriter. När allt är klart nu kan jag inte säga att jag har en favorit som reser sig över allt annat, men det har varit väldigt spännande att upptäcka nya producenter och produkter som jag inte kände till innan, som till exempel Åre Bränneri och Ógin. Men det finns också de som kanske startade lite innan ginboomen nådde Sverige och som ibland glöms bort, så att återupptäcka till exempel Hven och Norrtelje Brenneri har varit roligt också.

Läs även: Byrån med smak och öga för koncept

Stad: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 06, 2021.

0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Krogrecensioner

Krogrecension: Petri

Petter Nilsson har tidigare bland annat ansvarat för driften på Spritmuseums restaurang och drivit restauranger i södra Frankrike.

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste krogrecensionerna i Stockholm

 

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!