På sitt nya album Lobes har We Are Scientists låtit gitarren vila för att istället låta basen och synten göra grovjobbet. Den poprock som hördes på bandets debutalbum With Love And Squalor från 2005 är här som bortblåst, för att ge rum åt ett mer dansant sound med starka 80-talsvibbar. Det är en frisk satsning som stundtals funkar riktigt bra, stundtals mindre bra.
På låtar som Dispense With Sentiment och Settled Accounts låter allt så självklart att det är som om bandet alltid låtit precis så här. Dispense With Sentiment är en av de lugnare låtarna på albumet, och domineras av en enkel men effektfull basslinga. Keith Murrays röst mixas perfekt med basen och synten, och tillsammans skapar det kanske också albumets svängigaste låt.
Lucky Just To Be Here tar ner tempot ytterligare och återigen är synten, basen och sången i perfekt harmoni när Murray gestaltar ett relationsdrama: ”So what if there’s nothing left? / Surely this is for the best / I know I was lucky just to be here”. Trots bandets vanligtvis skämtsamma framtoning är det här en låt som med enkla medel faktiskt lyckas träffa helt rätt. Även om texten inte är något direkt original är den balanserade musiken och sången tillräckligt för att skapa magi. När den annars sparsamt använda gitarren kommer in mot slutet är det en fullträff.
Men när albumet blir mer upp-tempo känns det ibland som om We Are Scientists jagar hits. Det är väldigt lättlyssnat och hade platsat på nästan vilket dansgolv som helst. Lidande blir istället låtarnas nerv, vilket gör att de känns lite tomma. Operator Error och Human Resources är exempel på detta. Det går inte att kritisera dem för att inte vara radiovänliga, men särskilt spännande är de inte.
Albumet har även andra problem. Den hårda basen och de kraftfulla trummorna i låten Here Goes förstörs lite av att Keith Murrays sång plötsligt dränkts i autotune. Det varken passar in eller känns särskilt motiverat, och blir mest ett märkligt inslag. I låten Less From You känns det istället som om bandet velat kräma på med så mycket som möjligt av allt möjligt, vilket blir just det – en aning mycket.
Trots sina skavanker är Lobes fortfarande ett lyckat album. Bäst är de lugnare låtarna, men även hit-makeriet kan ursäktas när det gäller de mest dansanta och catchiga inslagen. We Are Scientists visar ännu en gång att de vet vad de håller på med, även om de ibland låter sin humoristiska inställning till musiken och livet ta överhanden.
