DJ Shadow – Our Pathetic Age

levi hielle-bergstrom 00:00 16 Nov 2019

Building Steam with a Grain of Salt från succédebuten Endtroducing..... som kom ut 1996 satte DJ Shadow på kartan. Tio år senare bevisade The Outsider att han fortfarande tog pulsen på den urbana scenen. The Mountain Will Fall från 2016 markerade hans 20-årsjubeleum som DJ i skuggorna. Om det är någon som har rätt att kritisera vår samtid är det DJ Shadow, och det är just vad han gör på Our Pathetic Age. På dubbelalbumet samsas ikoniska MCs som Nas, Ghostface Killah och Raekwon med dystopiska ljudkulisser och hårda beats. Det hela är överväldigande, massivt och vackert. 

Första delen av Our Pathetic Age innehåller bara instrumentala spår och sätter ribban på dubbelalbumet. De kalla och råa produktionerna med namn som Intersectionality krafsar på kärnan av vår tillvaro. DJ Shadow kastar ur sig produktioner som svänger mellan melankoli och anarki och lämnar reflektionen till lyssnaren. Introvert triphop med ödsliga undertoner, som Slingblade, står sida vid sida med det fullständiga kaoset på Juggernaut. Under den andra delen av albumet, där artister gästar på varje spår, blir narrativet som DJ Shadow målar upp klarare. Den paranoida pessimismen på C.O.N.F.O.R.M. för tankarna till Jedi Mind Tricks tidiga album där sprakande ljudklipp med dystra budskap ofta öppnade låtarna. På Drone Warfare lägger Nas och Pharoahe Monch militanta verser över ett intensivt beat. Trots att dubbelalbumet är fullt av intressanta låtar charmar If I Died Today mest med sin simpla och effektfulla produktion.  

Gränslöshet kanske är det bästa ordet för att beskriva DJ Shadows alster. Med en skivsamling på över 60 000 vinyler fulla av potentiella samplingar och en total likgiltighet inför hiphopens tillfälliga trender är han oberäknelig och spännande. Sättet som Rosie halvvägs genom låten helt skiftar ljudbild exemplifierar just detta. Our Pathetic Age är en vass kritik mot moderniteten som vi känner den. Det tar tid att se nyanserna och det är möjligt att läsa in olika saker i de symboliska spåren men det som alla låtar på albumet har gemensamt är att de gör en kusligt självmedveten. Our Pathetic Age är punkig i sin mångfald och spretighet men samtidigt noggrant orkestrerad. DJ Shadow har återigen visat att han är en av genrens mest originella producenter. 

 
Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Fler musikrecensioner

Fleet Foxes - Shores

Fleet Foxes nya album är en skiva som mer än de flesta påverkats av det läge världen befinner sig i. Existensiella grubblerier har visserligen alltid varit en del av Robin Pecknolds essens, både musikaliskt och textmässigt, men här har covid-19 satt djupare spår än så.

Hanna Järver - Tusen täta lögner in

Hör och häpna! Hanna Järver är artisten som vi ungdomar förtjänar. Åtminstone om vi ska tro det som skrivits om henne i media. Resonemanget: en ung (!) artist som skriver och producerar sin musik själv, med välskrivna texter på svenska och ett någorlunda unikt sound. En bristvara helt enkelt. Många av de största svenska popartisterna är ju snart 40. Vi behöver nytt blod, vilken tur att vi har Hanna Järver.

John Riggebo – Krossa kuken krossa mig

John Riggebo har alltid gjort väldigt nedskalad musik. Väldigt alternativt, ibland svårtillgängligt och naket. Nytt för den här gången är ett elektroniskt sound vi inte riktigt hört förut. Riggebo är främst känd för sin retliga poesi. 
 
Sångaren har en autotunad röst. Han sjunger över minimalistiska kompositioner med distade syntar, nästan i stil med chipmusik, genren där man hämtar ljuden från gamla spelkonsoller som Gameboy och Nintendo. 
 

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!