The Streets - None of Us Are Getting Out of This Life Alive

levi hielle-bergstrom 00:00 15 Jul 2020

Det har gått nio år sedan Mike Skinner la ner sitt artistprojekt The Streets. Albumet Computers and Blues från 2011 skulle vara sista gången som Skinner greppade micken under sitt legendariska alias. Skälet var enligt Skinner själv att han inte kunde föreställa sig hur The Streets skulle kunna utvecklas vidare. Men nu verkar han tillslut har hittat ett sätt – duetter. På mixtapet med det något pretentiösa namnet None of Us Are Getting Out of This Life Alive kryllar det både av kända och mindre kända gästartister som tillsammans med Mike Skinners samtidshånande poesi skapar en spännande dynamik. Breakbeats, genreöverskridande produktioner och en bitter men rolig jargong genomsyrar The Streets suveräna återkomst. 

“You know I'd give you my kidney, just don't ever take my charger” säger Skinner på det öppnande Tame Impala-samarbetet Call My Phone Thinking I’m Doing Nothing BetterOm hiphopen hade en strömning som motsvarar komedins deadpan skulle Skinner vara dess okrönte konung. Hans monotona röst och finurliga texter står i tvär kontrast till de dansanta produktionerna på mixtapet. Den rasslande basgången och varma melodin på I Wish You Loved You As Much As You Love Him ligger som en varm garage-bädd under Skinners bittra texter om olycklig kärlek. Samtidigt passar Chris Lorenzo-samarbetet Take Me As I Am förmodligen bäst på ett intensivt rave med sitt mastiga drum & bass-beat. Mixtapet når sin topp på vemodiga The Poison I Take Hoping You Will Suffer där Skinner och londonrapparen Oscar #Worldpeace passivt aggressivt skildrar sin tillvaro.

På sitt legendariska debutalbum Original Pirate Material som kom ut för 18 år sedan blandade Skinner genres och influenser vilt. UK garage, electronica och hiphop snickrades ihop till ett hemmabygge som saknade motstycke. Samma DIY-känsla genomsyrar None of Us Are Getting Out of This Life Alive. Jag har alltid tänkt på The Streets som ett artistprojekt som tillhör det förflutna, men Mike Skinner bevisar att jag har fel. Den 41-åriga tvåbarnspappan från Birmingham vet fortfarande hur man berör på intrikata, roliga och oväntade sätt.

 

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Fler musikrecensioner

Whitney - Candid

Hyllade duon Whitney släpper coveralbumet Candid mitt i den blåsiga sommaren. Det är en samling med tio låtar från bland andra Kelela, David Byrne, John Denver och The Roches. Att släppa coverskiva, eller covers generellt, är ett så fint sätt att ge lite nytt liv åt äldre verk. Eller äldre behöver de nödvändigtvis inte vara, det räcker nog bara med att tycka om låtarna.

Alanis Morissette - Such Pretty Forks in the Road

Such Pretty Forks In The Road är en grundlig genomgång av Alanis Morissette sinnestillstånd, där hon pratar om obekväma ämnen som psykisk ohälsa, missbruk och sexuellt våld. Men i samband med hennes mjuka framtoning är inte musiken avskräckande utan grundar sig ur ett tryggt perspektiv. Morissette är som en tröstande jourtjej som vet precis vad hon ska säga för att trösta och stärka. Det är berörande och mysigt i allt sitt mörker.