För den okunnige är Kraków en polsk restaurang och fanbärare halvvägs mellan Schillerska och Landala Torg som legat på samma plats i evigheter. Det är 14 år sedan sist jag var där. Då var jag 17 och lyckades få en öl i baren. Jag har nog förändrats sedan dess men det har inte inredningen, maten eller klientelet. Det är underbart.
Restaurangen är full, men en stor öl i baren och lite smygläsning av menyn fungerar som terapi. Här finns många rätter som både lockar och skrämmer. Servicen är familjär på det där sättet som släktingar som inte riktigt vill träffa en. Det är inget fjäsk.
Vi tar sillen till förrätt och den smakar riktigt bra, men det fanns många andra lockande förrätter. Inför varmrätten kan vi inte bestämma oss och tar blandrätten med kokta piroger, bigos och polsk skinka. Bigos är en surkålsgryta späckad med kött som kan vara något av det ädlaste Europa har att erbjuda och Krakow levererar de bättre än många.
Pirogerna går att få kokta eller stekta, det senare är godare och som en modern referens kan vi berätta att de ser ut som lite större dumplings.
Efter en liten paus går vi på käket igen, här gäller det att äta snabbt innan kroppen fattar hur mycket mat det egentligen är, och vi pustar och svettas. Chockerat ser vi att tanterna på bordet bredvid beställer in varsin glasstallrik till efterrätt.
Själv sitter vi med paltkoma.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 07, 2014.
