Varför gillar inte Tommy Myllmymäki öl?
Tommy Myllymäki förklarar för alla som inte vet vad en restaurang är vad en restaurang är istället för att förklara vad hans restaurang är
Den 19 maj öppnade Tommy Myllymäki & Pi Le Restaurang Liv. Första gången han nämner den nya restaurangen är i ett inlägg den 8 april. Andra gången är fyra (4) timmar innan öppning. Då skriver han: ”Today we open Restaurant Liv. A place for good food, cold drinks, music and long evenings. Come by for a cocktail, a glass of wine or dinner with friends. Or just stop in [sic!] for one quick drink that hopefully don’t stay at one [sic!] Reservations are possible but there are always room for drop ins [sic!]. Just walk in See you tonight. ”
Världens första restaurang som inte serverar öl?
Utifrån ovan citerade inläggs extremt deskriptiva utformning kan vi med all säkerhet sluta oss till att de inte säljer öl på Restaurant Liv. Vin, drinkar och kall dryck finns. Även reservationer (av bord?) är möjliga. Det står ju klart och tydligt. Men öl nämns inte explicit, vilket det väl hade gjort? Om det funnits? Med tanke på hur noggrann Tommy är med att räkna upp allt vad restaurangen erbjuder i ospecifierad form. Så frågan är - vad har Tommy Myllymäki emot öl?
Äras den som äras bör
Men herregud! All boomer-heder till Tommy, Pi och gänget för deras avslappnade inställning till sociala medier då de inte spammar sönder allt och alla med ”bjudmiddagar” till random hjärndöda influencers i ett försök att skapa hype (Lex Tosto). Knappt ett ord. Knappt ett inlägg förrän dagen innan öppning. Det är vackert.
Livlöst namn
Restaurang Liv är gissningsvis det sämsta namn som någonsin givits en restaurang på svensk mark. Det är så sterilt, så Convendumskt i sin totala avsaknad av just... liv att det nästan, men bara nästan, blir intressant. Om det visar sig att det finns en performativ aspekt i namnet (som ”avslöjas” i en Café-intervju), att Tommy & Pi ser framför sig ett ställe fullt av liv då säger vi på Krogkommenterarna tack för oss.
**Edit**
Det blev inte i Café, det blev i en intervju med Mitt i Stockholm som Pi ”avslöjar” att namnet kommer av att de ser framför sig en restaurang full av liv. I och med det tackar Krogkommenterarna för sig. I alla fall för sommaren.
**Edit 2**
En ur Krogkommentarerna hann svänga förbi Restaurant Liv på öppningsdagen. Hen kanske kom lite sent till festen men stämningen var ”en tisdag i december”. Även fast att det var folk på plats kändes det öde. En känsla som förstärktes av den mantalsmaxade personalstyrka, som just på grund av överbemanningen, lyckas vara ouppmärksamma. Barstolarna var vobbliga och lite obekväma. Tommy och Pi var där. Det var fint men kalt. Rostfritt, glas och gult. Det doftade inte succé, men Tommy och Pi skrattade och log. Storugnslugnet är starkt i dem.
**Edit 3**
Det finns öl! Så varför skrev han inte det, den gode Tommy?
Avslutande reflektion av Krogkommenterarnas Tommy Myllymäki-special
Hela projektet känns lite styvmoderligt behandlat. Finns det kanske en klausul i något Aira-kontrakt som tvingar Tommy och Pi att vara en del av det här? Vår gissning är att Tommys namn, utsikten och solläget kommer att få det att funka ändå. Det kommer inte vara någons favoritställe, men det kommer alltid vara folk där.
Sluta Astoria, er storytelling dödar all annan litteratur
Vi längtar verkligen till nästa gång Astoria lägger upp en intervju med en av sina anställda. Så himla bra grepp! Det är så kul att få veta lite mer om personalen som jobbar på en restaurang, det har vi på Krogkommenterarna alltid sagt. De allra flesta slutade väl med det runt 2016, men inte Astoria. Om det är så här det känns att bli skjuten med intressepilar så sign oss upp!
Gratis idé till någon hungrig
Vi på Krogkommenterarna hade gärna följt dig - kunnig, berest och matintresserad - som går runt
och testar mat i fotspåren av kunniga, hjärndöda influencers. Som en motvikt till dessa falska profeter. Men faktakollen gäller influencern ifråga, inte stället. Det är en restaurang, de kämpar på. Så undvikrestaurangangrepp.
Eat East enligt Emil (Persson)
Precis när man trodde att en Emil Persson-fatigue var i annalkande dyker han upp i ett krogtips hos den alltid så feltajmade kamerakollaren Stockholm Food. Försöker hon härma The Office eller vad är grejen? Vi vet inte, men Emil kryddar sin rekommendation med stora ord: ”Det är det godaste du kan äta i stan”
Låt oss granska den:
Mängden mat han rekommenderar är sinnessjuk. Den är för två personer. Minst.
2. Eat East har inte fatöl.
3. Viben på Eat East kan få en att tro att de häller mycket vin i glasen. Det är fel. De häller ca 15 centiliter.
4. Servicen är usel. Alltså på ett bra sätt. Men en vanlig människa kan inte komma dit och tro att hen är på en vanlig restaurang. Det tar tio minuter att få bord och minst lika lång tid att få beställa. Så beställ ALLTID dryck SAMTIDIGT som tillträde till bordet ges. Detta är INGEN kritik mot Eat East. Det är kritik mot generiska människor som blint följer rekommendationer och tror att alla restauranger är Frantzén och går in på Google och skriver en recension om minsta lilla inte lever upp till deras galna förväntningar.
5. Gurksalladen är ok, i sin egen rätt (kallt nudelskinn på Jappi på Kammargatan är bättre). Det är också billigare på Jappi. 148kr för gurksalladen på Eat East är i högsta laget, även om den är för två.
6. Dan-Dan nudlarna är ok i sin egen rätt. Serveringen är dock fel. Skålen borde vara större, så att
det vore lättare att blanda runt nudlarna i såsen. En avgörande detalj för att få en jämn och bra smakupplevelse.
7. Krispig anka i sichuansås. The highlight of the rekommendation. Den är mycket god. Men det är sekundärt. För efter första tuggan är alla eventuella invändningar mot Emil-hypen bortglömda.
Det han gör här är genialt, en trollning av yttersta klass. Krispig Anka i Sichuansås, nr 14 på menyn, är något så inihelvete stark. Kryddhettan i kombination med värmen försätter en i survival mode, och som tar sig an denna rätt kommer att hamna på sjukhus. Det krävs år av tillvänjning av stark chiliolja för att ens kunna testa.
8. Emil har aldrig ätit den här rätten. Han har säkert sett andra äta den och gå under, men han har omöjligt ätit en hel portion av denna rätt.
9. Smårätterna och dess mildhet blir perfekta komplement till den starka ankan. Det är först då de
kommer till sin rätt.
10. Om du ska äta anka, beställ ris. Du har ingen chans annars.
11. Ät fläsket innan du äter ankan, annars kommer du inte känna en enda liten smak.
12. Eat East är underbart. Att påstå att det är det bästa man kan äta i stan är rakt av inte sant.
13. Skicka gärna närbilder på era ansikten till Nöjesguiden när ni äter den krispiga ankan i
sichuansås.
14. Skicka INTE bilder på era sargade rövhål dagen efter.
Stockholms bästa stadsdel får ny bistro?
Någon som älskar Instagram och sitt eget skrivande som om det vore 2012 har köpt en lokal i underbara Gröndal. Kanske en världsvan copywriter som bytt pennan mot japanska kolstålsknivar och som spenderat tillräckligt mycket tid i Paris för att lära sig skillnaden mellan en parisisk bistro och äkta mys? Vad vet vi, förutom att Gröndal är underbart? Hoppas ”Kåkes kompis” blir det också.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 06, 2025.