Det kryllar inte av nyöppnade restauranger som enbart erbjuder vegetarisk mat, men Ilse Grøn Krog är ett undantag. Inklämt på långsidan av biografen Kaparen, vid Stigbergstorget, vätter krogen med uteservering mot Sjöfartsmuseets uppdaterade förträdgård. Här serveras vegetarisk mat med inspiration från hela världen, i en sober och smakfullt inredd miljö, designad av Sofie Ekeberg och Christian Duivenvoorden från Artilleriet.
Vi anländer lite tidigt till vår bokning och börjar därför middagen med en drink. Vi beställer ett glas champagne och en Watermelon Cooler, men tyvärr är vattenmelonen slut. Istället får det bli en drink med vodka, citron och blåbär. Den är fräsch, lagom söt och blir en trevlig inledning på kvällen. Strax efter drinkarna inkommer ljummet bröd med vispat brynt smör och havssalt. Det är synnerligen sympatiskt med en god brödservering och det sker tyvärr alldeles för sällan på krogen nuförtiden.
Personalen är oerhört trevlig och tillmötesgående och miljön och atmosfären underbar. Vår servitör är tålmodig och vi tillåts testa både det ena och det andra vinet, innan vi bestämmer oss. Vi landar i en krispig Silvaner från Weingut Gustavshof i Rheinhessen. Vi passar också på att beställa in lite förrätter att dela på. Zucchini Partiet med vitost, semitorkad tomat olivolja och yoghurt. Den är vackert presenterad och lagom i storlek för en förrätt. Tomaterna bidrar med en frisk syra, men är samtidigt solmoget söta. Vitosten är lite anonym i sammanhanget och yoghurten tar över lite väl mycket i relation till den milda zucchinin.
Vi testar också en Green Bean Toast. Det grillade brödet är perfekt frasigt och med sin konsistens blir det en trevlig kontrast till den mjuka röran med bönor och ärtor. Myntan ger en örtig fräschör och pecorinoosten en välbehövlig sälta till allt sött. Pecorinoosten räcker dock inte riktigt till och det saknas ändå en nypa salt för att rätten skall bli helt perfekt. Grilled asparagus blir nästa rätt att hugga in på. Sparrisen är grillad till perfektion och en väl tilltagen mängd hollandaise sveper in den späda primören i en slöja likt smörig sammet. Allting toppas med kryddig krasse och hackade mandlar, som bidrar med såväl sälta som krispigt tuggmotstånd. En enkel med delikat anrättning.
Kvällens varmrätter blir både höjdpunkten och bottennappet på kvällens middag. En klassisk Chèvre Chaud serveras tillsammans med rödbetor i såväl kokt som friterat format. Ett sött päron och saltrostad valnötter ackompanjerar den sträva gratinerade getosten perfekt. Hade betorna varit ljumma istället för kalla hade salladen inkasserat en fullpoängare. Strax därefter hugger vi in på Grilled Caulifllower. Den grillade blomkålen serveras med krispiga pommes frites, rostade hasselnötter en lök- och tomatsallad samt pommes och bearnaise. En vegetarisk tolkning av en klassisk steak frites helt enkelt. Tyvärr blir kompositionen aningen fet och tung. Salladen saknar välbehövlig syra och blomkålen kan inte riktigt fylla köttets plats som en umamirik och mör kontrast. Bearnaisesåsen är god, men överlag saknas det lite omsorg i rätten som helhet för att kompositionen helt skall funka. Tyvärr blir inte bättre när vi får in vår Risotto. Riset är aningen överkokt och svampen, som ligger ovanpå, är lite väl sladdrig. Den friterade salvian på toppen är ett trevligt inslag, men som helhet upplevs risotton ”flötig” och oljig.
Desto bättre blir det när desserterna kommer in. Raspberry Ice cream är läskande sval och kombineras med med smakkompisarna lakrits och citron. Marängen är krämig och citronen frisk. För 55 kronor är det en synnerligen prisvärd dessert. Vi testar också en kula citronsorbet. Den är ljuvligt frisk och smakar äkta citron, inte alls sådär syntetiskt som vissa mindre trevliga sorbeter kan göra. Vi avslutar kvällen på uteserveringen med en GT med gurka och svartpeppar. Mätta och belåtna summerar vi aftonen med ett splittrat intryck. Serviceupplevelsen är av högsta klass för att vara en kvarterskrog, men maten når tyvärr inte riktigt samma höjd.
Vi hoppas på ett återbesök inom en snar framtid och att vi då möts av mer innovativ matlagning och högre smaker. Kanske borde Ilse och co snegla på den israelisk-brittiska kocken Yotam Ottolenghi för inspiration. Vi uppskattar konceptet och ambitionen men den vegetariska matens moderna mästare skulle kunna ge välbehövlig inspiration till många av serveringarna. Tills dess återkommer vi gärna för en drink på uteserveringen i samtal med den sympatiska servitrisen.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 08, 2022.
