Thomas Stenströms svar på kritiken förändrar allt.
Jag har svårt att förstå ilskan över VM-låten. Visst, den är väl ingen höjdare precis, men det skiljer den väl knappast från 99 procent av all musik i genren? Ändå verkar folk unikt vansinniga på just Stenströms låt. Stenström ska rullas i tjära och fjädrar, Stenström ska stenas, Stenström ska förvisas till samma öde ö som Jon Dahl Tomasson. Sedan ringer vi GES och ställer allt tillrätta!
Jag kan inte minnas att en mästerskapslåt som väckt sådan irritation förut, trots att nästan alla varit usla. Gissningsvis är det VM 94 som spökar. Låten från den heliga sommaren när Sverige tog brons i USA har ekat i generationer. Nu när VM återvänder till The land of milk and honey förväntar sig Svensson en likadan. Ingenting får bli fel!
Det är som att alla glömt bort att Kulusevski är skadad, att Isak har gjort tre mål för Liverpool och att vi torskade mot Kosovo två gånger om i kvalet. Att vi lär förlora snöpligt mot Tunisien i premiären, bli rejält förnedrade av Nederländerna på midsommarafton och med lite tur möjligen få med oss ett kryss från matchen mot Japan. Det blir inget nytt 94. Och skulle det bli det finns det väl inget förbud mot att lyssna på GES eller Markoolio?
Desto begripligare är det att reta sig på att han så gärna vill vara Liam Gallagher. Det är väl inget fel på att ha idoler och låta sig inspireras av dem, men när förlagan syns direkt blir maskeradkänslan oundviklig. Sådant provocerar även mig, men efter Stenströms svar när Sportbladet konfronterade honom med kritiken mot låten förlåter jag honom för allt.
– Enligt mig är den här låten helt perfekt och jag skulle vilja säga att Sverige inte har haft en bättre VM-låt någonsin, säger Stenström.
Hahaha. Att vara så totalt utskälld, och inte bara stå på sig, utan också slå fast att den är bättre än den mest älskade låten genom tiderna… Det är utan tvekan det första han gjort som känns Liam Gallagher på riktigt. Och kanske något för Potter att inspireras av när han ska försvara 5-0-förlusten mot Nederländerna?
– Potter, jag förstår att man är besviken över en sådan här insats. Hur går tankarna nu?
– Besviken? Varför skulle jag vara besviken? Enligt mig är det här det bästa Sverige någonsin gjort på en fotbollsplan, och fick vi spela om matchen skulle vi göra exakt likadant.
Det blir kanske inget nytt 94, men väl en sommar som kommer att leva för alltid.
