Krogrecension: Benne Pastabar

Den nyöppnade restaurangen vid Skanstorget har fullt fokus på pasta.

Att bläddra genom matvideos på Instagram eller Facebook är otroligt tillfredsställande. När Benne pastabar dök upp i flödet var det inget undantag. Deras video på när pastamaskinen producerar färska, gyllengula små penne var nästintill förtrollande, och vem älskar inte färsk pasta? Öppningsdatumet hade inte ens passerat en månad när vi vandrade in genom dörren för att få oss den bästa sortens matkoma till middag - en italiensk.

Första klivet in i restaurangen signalerar dock tyvärr inte lika mycket gourmetpasta som förväntat. Inredningen går i toner av svart och orange, och en inte särskilt imponerande graffitimålning av en kock som sprutar eld från händerna pryder ena väggen. Intrycket är snarare det av en lokal pizzeria som sett sina mer stilfulla dagar, vilket inte vägs upp av den snygga logotypen. Vi sätter oss ner med förhoppningen om att maten inte kommer stämma överens med dekoren.

Vad som också slår en på en gång är den trevliga stämningen som infinner sig på Benne. Det är avslappnat, prestigelöst och har den där känslan av hemmastadd kvarterskrog som annars kan ta några månader eller år för att sätta sig. Ett kompisgäng sitter bredvid oss och verkar ha det hur bra som helst, samtidigt som vi ser en man med rullator gå ut genom dörren med ett leende på läpparna. När ägaren kommer fram för att ta vår beställning förstår vi direkt varför alla ser så nöjda ut. Han kan sin pasta lika bra som sina sociala färdigheter, och med charmen påslagen kan han få vem som helst att känna sig välkommen. 

Menyn som vi blir presenterade för känns klassiskt italiensk. Inga tokiga kombinationer som får en att höja på ögonbrynen, vilket sätter pressen på att kunna leverera de enkla smakerna perfekt. Vi bestämmer oss för en pasta med tomatsås och en med zucchini och andra grönsaker, och på dryckesfronten låter vi oss bli överraskade. Listan över öl är full med för oss nya namn från mindre bryggerier, och med den ekonomiska säkerheten i behåll låter vi servitören välja fritt. De har nämligen inga höga priser på någonting här. En tallrik med pasta och tomatsås går för så lite som femtio riksdaler.

När vi mumsat på våra timjan- och honungsglaserade gröna oliver ett tag kommer så huvudrätterna in. Portionerna känns precis lagom stora för en ändå ganska så hungrig mage, och själva pastan smakar riktigt gott. Tomatsåsen är full med basilika och har lagom sötma, medan rätten med zucchini, rödlök och tomat i en vitlöks- och kaprisolja även den känns balanserad. Smaken av vitlök är precis så mild och syrlig som när du äter den färskriven mot en bit bröd, och zucchinin har en fin spänst kvar i sig. Själva pastan är i den varma tomatsåsen något mjuk, vilket är lätt hänt när såsen fortsätter kokningen. Ett plus för den som gillar ost är även att det går att strö på hur mycket extra du vill, medan ett minus är de intetsägande salladsbladen som är vid sidan av tomatsåsen. Ska det vara pasta ska det vara pasta, och salladsmixen från matbutiken hade gärna fått stanna kvar där.

I slutändan går vi från restaurangen utan den där matkoman. Prislappen för fin öl, god pasta och oliver hamnade dessutom bara på tre hundra vilket inte känns så farligt. Som middagsrestaurang är Benne pastabar inte riktigt den mysiga lokalen du vill stanna flera timmar i, men det känns absolut prisvärt och gott för en lunch.