Säg omelett!
Äntligen är den här, Sveriges minst efterfrågade lista. Utan att någon någonsin bett om det så har Nöjesguiden på eget bevåg bröstat ansvaret att utse Stockholms bästa omelett. För din skull, tro det eller ej.
Och vilken resa det har varit. Dels är det inte så många restauranger som serverar omelett. Vilket väcker frågor eftersom omelettens kvalitet, enligt många gamla kockrävar, är en absolut måttstock för ett köks samlade kunnande. En restaurang som inte kan göra en bra omelett kan inte göra något annat heller. Så varför så få omeletter på menyerna? Är det för att det finns allt färre kockar som har förmågan att svänga ihop en bra omelett eller är det en utdöende rätt? Om detta vet vi ingenting. Däremot är det väldigt tydligt att de ställen som serverar omelett gör det på väldigt olika sätt.
Omelettens placering på listan är till 95 procent baserad på själva omeletten och dess tillbehör. Men det skulle bli konstigt om vi inte tog i beräkning faktorer såsom pris, servicenivå och allmän stämning på restaurangen i fråga. Med det sagt, här kommer listan som går den äggstra milen:
11. Hillenberg
Omelett med gruyère, bacon (långbakat) och chilisås med sallad och pommes (260 kronor)
Omeletten har en fin yta och är krämig på insidan. Baconet är alldeles för rökigt och tar över hela smakbilden. Varför använda så dyr ost om den ändå inte går att urskilja? Även chilisåsen, som påminner om en väldigt söt ketchup, är fel. Ingen harmoni, smakerna är påträngande och överväldigande. Pommes och sallad serveras i separata skålar. Salladen är krispig och fin. Vinägretten är bra med en tydlig syra. Pommesen serveras med riven ost och persilja. Tyvärr är de lite mjuka och saknar smak. Det bästa med denna lunch är brottstyckena från en konversation mellan två affärsmän några bord bort. De pratar om en helikopter. Den ena mannen är väldigt tydlig med att kostnaden för den inte är hans ansvar.
10. Hornsgatan Kvarterskrog & Bar
Omelett med rökt skinka, spenat & parmesan (sallad) (225 kronor)
Denna omelett är ett haveri. Den utlovade parmesanen och spenaten återfinns (knappt) i de två sista centimeterna i ena änden av omeletten. I övrigt är den snustorr, som en rullad pannkaka. Skinkan ligger jämte omeletten. Lite riven ost ovanpå tillsammans med illa skuren gräslök och salladslök. Omeletten serveras med en sallad, som inte nämns i menyn, som innehåller konserverad kronärtskocka. Är det därför som omeletten är så dyr? Det bästa vore nog om den plockades bort från menyn.
9. Babylon
Omelett med Gruyère och skinka (sallad och ugnsbakade potatisar) (162 kronor)
Omeletten har för mycket stekyta för att kunna anses vara korrekt. Fluffighet och krämighet finns. Genomgående låga smaker. Salt saknas. Skinkan är smaklös och känns billig. Osten tar inte för sig. Allt det här blir randanmärkningar eftersom omeletten är kall inuti. Skinkan är kylskåpskall och osten är på det stora hela osmält. Det är ett hafsverk. Antingen gjord av någon inte kan bättre eller någon som inte bryr sig.
8. Riche
Omelett med parmesan och skinka (sallad) (215 kronor)
En torr, oinspirerad historia. Även denna påminner om en rullad pannkaka. Skinkan känns billig. För lite ost. Några av tomaterna i salladen är varma. Svårt att avgöra om det är med mening eller om det bara råkat bli så. Vinägretten är helt ok. Men det är för slappt. Riche måste kunna bättre än så här.
7. Nybrogatan 38
Omelett med skinka och pommes (sallad) (195 kronor)
Ytan är slät som en babyrumpa. Rullad. Ser tjock ut. För tjock, ska det visa sig eftersom den helt och hållet saknar fluff och krämighet. Det blir väldigt stabbigt. Vinägretten till salladen är i akut behov av syra. Skinkan känns billig. Osten känns också billig, som någon sorts smältost. Utan den trivsamma miljön, den supertrevliga servicen och levande stämningen hade placeringen blivit sämre.
6. Broms
Omelett, Gruyère, fransk skinka med sallad (195 kronor)
Här har vi en omelett med fin yta och bra krämighet. Salladen är bra och vinägretten likaså. Allt ser bra ut men tyvärr är skinkan menlös och osten ojämnt fördelad. Helhetsintrycket blir åt det smaklösa hållet.
5. Copine
Omelett – comté, serveras med grönsallad (195 kronor)
Fin servering. Salladen ser underbar ut. Och omeletten ser faktiskt ut som om den skulle kunna vara smörad, men vi låter det vara osagt. Vid en närmare anblick framstår den som lite väl liten. Tunn. Kanske skulle den varit gjord på ett ägg till? Den är god men bleknar för varje tugga. Mer ost? Salladen är bra med en citrusdriven vinägrett. Kunde varit ännu mer syra. Den största behållningen är att anrättningen verkligen är en lätt och fräsch lunch som inte kommer att försätta dig en i svårhanterad matkoma på eftermiddagens möten.
4. Brasserie Balzac
Dagens omelett = med svampstuvning och sallad (145 kronor)
En av de mer rustika serveringarna. Omeletten är vikt på mitten och ser tjockare ut än konkurrenterna i stan. Den ser också ut vara välfylld. Ytan är okej. Salladen ser okej ut, men vinägretten känns som att den endast består av vinäger. Det funkar smakmässigt, men doftmässigt tar vinägern över. Svamparna är skurna i stora bitar. Stuvningen är smakmässigt enkel, nästan barnslig. Men det funkar, är gott på samma sätt som en hamburgare är god. Omeletten är fluffig och mår bra av den extra krämighet som stuvningen bidrar med. Lokal, atmosfär, pris och trevlig service gör att Balzac eventuellt placerar sig bättre än vad omeletten allena hade lyckats med.
3. The Hills
Ost- och skinkomelett, sallad, pommes frites (185 kronor)
Omeletten ser fin ut, len och blek. Smörad är den inte. Salladen är fräsch och vinägretten god, bra syra. Pommesen är helt ok. Varken mer eller mindre. Hela anrättningen är på något vis den perfekta bilden av ett genomsnitt. Hantverket och smakerna är helt ok. Priset, sett till mängden mat och miljö, är helt okej. Det går inte att bli besviken men det går inte heller att bli extatisk. Mallen för en 3/5 omelettservering.
2. Kasten
Omelett – Gruyère, cotto, sallad, pommes frites och majonnäs (200 kronor)
Fin servering. Omeletten ser perfekt ut, så när som på att den inte är smörad. Den är god. Jättegod. Krämig. Osten och skinkan bidrar både till smak och konsistens. Det finns inget att anmärka på. Sallad och vinägrett håller toppklass. Pommesen är riktigt bra, kryddade med timjan (?) och serveras med en god majonnäs. Det här är en av Stockholms absolut bästa omeletter. Kasten är ett mysigt ställe en halvtrappa ner. Det är en kul mix av sällskap bestående av unga människor, affärslunchare och äldre tvåmannakonstellationer vars sammanlagda ålder inte hamnar alltför långt bort från priset för en omelett. Servicen är fläckfri och trevlig på ett helt perfekt sätt. Det enda som talar emot Kasten är läget som för alla som inte bor, eller har vägarna förbi, djupaste Östermalm är lite off. Å andra sidan så är deras omelett värd en omväg.
1. Luzette
Omelett med stuvade kantareller och gruyère (sallad) (225 kronor)
Redan vid första tuggan står det klart att den här omeletten är i en klass för sig. Det står faktiskt redan klart innan första tuggan. Den är smörad. Gud hör bön! Ytan är len och har fin färg. Insidan är krämig och härlig. Svamparna är skurna i perfekt storlek och stuvningen är smaksatt för vuxna med ett djup och tryck i kryddningen, som är örtig och ljuvlig. Det här är en omelett gjord av någon som bryr sig och som har förmågan att sätta samman en härlig rätt. Det är en fröjd att äta omeletten på Luzette. Lokalen håller internationell klass, verkligen en oas i det svårhanterade energifältet i, och omkring, Centralstationen. Servicen är av absolut toppklass, trevlig så det förslår. Att det bjuds på gott bröd och smör gör inte saken sämre. Det måste dock påtalas att 100 kronor för en Mariestads på fat, som har allvarliga undertoner av illa rengjorda slangar, inte är okej. Det är det inte. Det måste vi vara tydliga med. Hade omeletten varit marginellt sämre hade förstaplatsen gått till Kasten. Men nu var den inte det. Stort grattis till Luzette, the best an omelett can get!
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 02, 2026.
