Den svenska ölkulturen har dundrat fram de senaste dryga tio åren. Under hela tiden har journalisten Sanna Lindberg bevakat scenen och få är bättre lämpade att samla hela utvecklingen på ett par hundra välsmakande sidor än henne.
För första gången sedan hantverksölen satte igång sin revolution har den stormiga utvecklingen stannat upp en aning. Pandemi och nu en ekonomisk kräftgång har satt många mindre bryggerier på hårda prov. Emellertid är det kanske ingen dålig idé att stanna upp och reflektera över allt vad som faktiskt har hänt mellan där och då och här och nu. Sanna Lindbergs bok Den nya ölkulturen beskriver det mesta man behöver veta om öl och den svenska ölscenen och man behöver absolut inte vara en redan inbiten ölnörd för att tycka att det är intressant. Vilket naturligtvis är bra då Sannas mission är att fler ska upptäcka den svenska hantverksölens underbara värld.
Boken samlar nutidshistoria och tillbakablickar med svenska ölprofiler, design och matchningskombinationer. Hon ger sig också ut på djupt vatten för att besvara frågor som vad öl egentligen är.
Du har skrivit om öl precis hur länge som helst. Är det fortfarande lika spännande som för tio år sedan?
– Det är lika spännande som roligt och jag lär mig fortfarande nya saker om öl hela tiden. Jag har velat skriva den här boken länge men det var först för ett och ett halvt år sedan jag landade i hur. Därefter gick allt ganska snabbt.
Jag tycker boken är fantastiskt kul, både nutidshistoria och historielektion med utrymme till några av våra svenska ölprofiler. Men jag vet att du har en mission att fler ska upptäcka bra svensk hantverksöl. Det måste ju vara utmaningen. Hur lyckas din svenska ölbibel hitta ut till folket snarare än bara de redan frälsta?
– Det är en utmaning, men media är en väg. Jag har lagt mycket tid på intervjuer och att besvara ölfrågor i tidningar och på sajter som i normalt sällan skriver om öl. Sedan tror jag att boken når en bredare publik tack vare sitt utseende – den ser inte ut som en typisk ölbok vilket förhoppningsvis lockar fler. Om jag lyckas återstår att se.
Svenska bryggare har, precis som många andra, det lite svårt just nu. Hur tror du en ekonomisk kräftgång kan påverka en fortfarande blomstrande och tidigare kraftigt växande hantverksölsscen
– Krisen kommer inte att gå obemärkt förbi, den saken är säker. För första gången i modern tid kan vi redan nu se att antalet bryggerier minskar. Vi får hoppas att det inte blir allt för dramatisk och att de bryggerier som gjort investeringar och skalat upp sista åren klarar detta. Generellt kommer vi nog att se färre ölnyheter - det är emellertid sjukt många just nu så det gör inte riktigt något - och jag tror bryggerierna kommer att brygga och satsa på fler "säkra kort". Experimentlustan kommer behöva ta en liten paus.
Du gör bland annat ett porträtt på Qvänum mat och malt ”Med svensk terroir i glaset”. Hur nära ligger vi genomslag för helsvenska öl och vilka ölstilar är bäst lämpade för svensk malt och humle?
– Utvecklingen går åt rätt håll och utbudet på svenska råvaror växer för varje år. För tio år sedan fanns inget helt svenskt öl på Systembolaget, för fem år sedan fanns några enstaka och nu släpps nästan en eller flera öl varje månad. Främst är det öl i stilar där malten och jästen rent smakmässigt står i fokus. Det beror på att den svenska humlen är dyr och inte lika aromatiskt som de sorter vi vant oss vid – dessutom finns den fortfarande i mycket begränsad volym. Just nu upplever jag att lagerölet är särskilt väl lämpat för de svenska råvarorna.
Hur har din bok tagits emot av bryggare och andra inom den svenska ölbranschen?
– Nyp-mig-i-armen-bra. Boken är primärt inte skriven för dem utan för en bredare publik men att bryggare, ölnördar och branschfolk uppskattar boken så pass mycket och verkligen tar sig tiden att berätta det för mig gör mig väldigt, väldigt glad. Det är också många som faktiskt läser boken, och inte bara bläddrar i den, vilket jag ser som högsta betyg.
Sanna skriver också om ölkulturen som försvann – från bryggerier i varje stad till att det till slut endast fanns ett tiotal bryggerier kvar som i princip uteslutande bryggde ljust lageröl.
Det är egentligen väldigt svårt att förstå, hur kunde det bli så?
– Det är väldigt svårt att förstå, jag håller med. Och det krävdes ganska många sidor för att förklara det hela. Men i korta drag så berodde det på krig, nykterhetsrörelser, politik, politik och politik – staten hade ett tag som ambition att Sverige bara skulle ha ett enda bryggeri. Vändningen kom först när Sverige gick med i EU 1995.
Kan du beskriva din personliga relation till öl, och berätta om hur din ölkärlek växte fram?
– Öl är en dryck jag lärt mig att älska med tiden. Som öldrickare har jag växt och utvecklats i takt med den svenska ölscenen. Ölrevolutionen var precis i sin linda när jag var färdigutbildad sommelier och journalist och något jag nyfiket gav mig hän. Jag hade också arbetat på krogar med kollegor som tog seriöst på öl och hade tidigt möjlighet att prova mer än den stora starken som dominerade då.
Har du en favoritstil här och nu, våren 2023, och vilken stil är du just nu ganska trött på?
– Jag dricker just nu mycket svenskbryggd pilsner i tysk stil, ett ljust lageröl med en lite högre beska. En törstsläckande och uteserveringsvänlig stil som hantverksbryggerierna verkligen börjar få kläm på. Färsk, humlig ipa är jag också svag för den här tiden. De allra fuktigaste surisarna är jag dock lite mätt på...
Vad blir årets kioskvältaröl?
– Jag hoppas att Italo pils från Stockholm Brewing co gör ett starkt återtåg. Bryggeriet gick i konkurs tidigare i vår men räddades av restaurangkoncernen som bland annat driver Växthuset och Eden. Väldigt glädjande att deras öl kommer att finnas kvar!
Du är inte den första ölperson som påpekar att öl är lättare och mer tacksamt att matcha med mat. Berätta varför och har du någon oväntad personlig favoritmatchning för tillfället?
– Den lägre alkoholen och ölets bredare smakspektra är två parametrar. Egentligen är det bara beskan du behöver se upp med, och oftast kommer man långt genom att spegla smakintensiteten. Du väljer helt enkelt ett öl som är lika "fylligt" som maträtten. Men det finns också flera enkla knep som höjer upplevelsen ytterligare, eller faktiskt jättemycket – läs om dem i boken! Ost till öl är en riktigt hit, just nu är jag särskilt förtjust i dubbel-ipa med en god, lagom mjuk hårdost eller till en krämig blåmögelost. Prova!
Den nya ölkulturen finns ute nu.
