Allt du velat veta om lutfisk men inte vågat fråga

Vare sig du vill eller inte närmar sig julen med tomtesteg och med den de nästan obligatoriska julbordsbesöken. Ett typiskt julbord består till stora delar av fettbomber som skulle kunna stocka igen ett stuprör med kolesterol men det finns undantag. Lutfisken är ett sådant. Rätten består av torrfisk, oftast långa, som lagts i lut. Därefter blötläggs fisken innan den slutligen kokas. Det tar över två veckor från det att man lägger fisken i lut tills man har den på julbordet och traditionellt sett läggs långan i lut på Annadagen den 9 december.
    Det sägs att rätten uppfanns av en klumpig medeltiding som råkade tappa lite lut på en torkad fisk och upptäckte att den antog sin naturliga form. En upptäckt som på den tiden med det konserveringsbehov som fanns förmodligen hade förärats med Nobelpriset om Alfred hade hunnit bli född, eller ens påtänkt.
    Det bästa med lutfisken är inte bara att den är nyttig utan att den med sin basiska karaktär till viss del neutraliserar den saltsyra som fet mat ger upphov till. Den är också extremt mager och inte desto mindre proppad med mineraler och spårämnen som D-vitaminer, selen och jod. Några restauranger i Stockholm som erbjuder delikatessen på julbordet är Ulla Winbladh (29 nov–23 dec), Stockholms Fisk (26 nov–20 dec) samt Operakällaren (27 nov–24 dec).