Förra året skrev jag om The Kingsbury Manx debutskiva. Om hur det omöjligt kunde vara deras första skiva och om hur man kunde se deras skägg växa sig tätare och tätare, allt medan solen steg och sjönk utanför fönstret till garaget där de satt och snickrade ihop sin finstämda folkpop från North Carolina.
Skäggen har ansats inför uppföljaren, håret är vattenkammat och finskjortorna nystrukna. Deras försiktiga melodier har blivit än mer lyhörda och körerna ytterligare lättare. Och Beach Boys hamnar plötsligt efter Simon & Garfunkel som inspirationskällor.
[I]Let You Down[/I] är fjäderlätt pop, okomplicerad utan att vara inställsam och eftertänksam utan att vara det minsta bombastisk. Mycket är sig likt från debuten, men snirkligare figursågat, ömmare och mer akustiskt. Någon enstaka gång tyngs ljudbilden av distinktare trummor, mer el i gitarrerna eller av ett varv på någon effektratt. Men oftast får körerna fläta in sig i varandra i sitt eget sävliga tempo, omgivna av ingenting annat än småkylig sensommarluft och en tillfällig banjo på genomresa. Konstigt nog gör det resultatet modernare och bilden av ett skäggigt, medelålders Kingsbury Manx bleknar lite.
Egentligen låter det nog fortfarande lika vackert - och nästan lika optimistiskt - men de tassande melodierna kräver mer av lyssnaren. Kanske ibland lite för mycket.
Skivbolag:
Artist:
