
Uppåt Framåt och Johns Bar försvann, många indietårar fälldes och fram kom Club Social som köpte, rev ut Lisebergsinredningen och tog över. Publik- och Lokalgänget har haft för avsikt att gå långt från Uppåt Framåts ganska inkluderande idé att med öppna armar låta ungdomar dricka, äta och slänga sig i taklamporna. Club Social är, trots namnet, något mer återhållsam.Uppåt Framåt och Johns Bar försvann, många indietårar fälldes och fram kom Club Social som köpte, rev ut Lisebergsinredningen och tog över. Publik- och Lokalgänget har haft för avsikt att gå långt från Uppåt Framåts ganska inkluderande idé att med öppna armar låta ungdomar dricka, äta och slänga sig i taklamporna. Club Social är, trots namnet, något mer återhållsam. Nästan exkluderande. Mer vuxen om ni så vill. Borta är barfesten. Nu handlar det mer om…vuxen-dining tror jag någon i personalen kallade det. Mer moget. In har personal kallats från Nöjesguiden-favoriter som Basement och Björns Bar, och konceptet på Club Social tangerar båda dessa två institutioner – det handlar om en finbistro med blandade smårätter, vin på glas och ostar. Problemet är att inga rätter når upp till vare sig Björns Bars eller Basements nivå. Kanske högt ställda krav, särskilt då man i rättvisans namn ska säga att Club Social håller något lägre priser, men rätterna är också mindre och det är i det segmentet Club Social konkurrerar. Och restaurangens smårätter av boeuf bourguignon, bouillabaisse, och anka klarar inte det testet. Plus dock för det trevliga priset av under 100 kronor styck. Men lägg till ett par tjugor och du har en bättre och större portion på Björns Bar. Så. Att lägga sig i det numera ack så populära bistrofacket är härligt, härligt, men farligt, farligt – konkurrensen är knivskarp.