Bar Minimal

Imma frostar glasrutan som skiljer den inbjudande varma och omhuldade insidan av Bar Minimal från den bistert kalla utsidan där vinterkylan fortfarande håller ett stadigt grepp om ett Skanstorg i mörker. 

Innanför den mjölkvita tunna hinnan av fukt anas det fladdrande skenet av tända ljus över gäster med muntra miner. Lokalen är liten, nästintill minimal och fylld till bredden. Stämningen är sprudlande inbjudande. Vid små bord och uppflugna på barstolar sitter gäster i olika åldrar. Vi brottar oss förbi några entusiastiska barn som i sällskap med en dunbeklädd mamma ivrigt inväntar sina take-away-pizzor. 

Väl förbi den lilla familjen placeras vi vid ett bord i lokalens mitt och efter lite tråcklande med välvadderade vinterjackor finner vi oss tillrätta. En charmant kypare med ett okonstlat göteborgskt manér frågar om allt är gôtt och undrar vad vi gillar för vin. 

”Något trevligt mousserande att börja med” yppar vi och en flaska slovensk pet nat blir svaret på hans fråga. Törstande försvinner den flyktigt snabbt i sällskap med lite gröna oliver, Wrångebecksost med brynt smör och nötter samt en liten tallrik med chips toppat med boquerones, lök och créme fraîche. Snacksen blir en perfekt inledning på middagen. 

Vid sidan av ett sort fokus på naturliga viner har Bar Minimal gjort sig känt för sin hantverksmässigt tillagade pizza. Göteborg har under de senaste åren belönats med en rad olika kompetenta pizzaetablissemang som tar den Italienska husmanskostsklassikern till nya höjder. Bar Minimal tenderar att vilja slå sig in på just den lite mer ambitiösa pizzascenen. Allting började dock i hemmaköket där grundaren och kocken Erik, efter otaliga misslyckade försök, brottades med överjästa degar och kylskåpskaos som följd. Hantverket förfinades dock successivt och slutligen resulterade passionen för pizzan i nuvarande Bar Minimal som han sedan sommaren driver tillsammans med kompisen Oscar. Sedan dess har jakten på perfektion fortsatt och fokuset har i mångt och mycket handlat om att hitta de perfekta råvarorna. Slutligen lokaliserades dessa och pizzan bakas idag på mjöl från Varberg och Limabacka Kvarn samt ost från Frägsta Mejeri i Hudiksvall. Här lämnas således varken deg eller ost åt slumpen. 

Att hitta smakrika lokala tomater till såser såhär års är svårt men i övrigt är ambitionen att just kunna handla direkt från bonden eller producenten. Övriga topping varieras och är ett resultat av vad fantasin och lusten i stunden pockar på. Variationen i kreationerna är följaktligen stor men vissa av klassikerna står ändå att finna på menyn stundtals. Att överösa en pizzabotten med läckerheter är egentligen inte en svår uppgift. Djävulen sitter i detaljerna sägs det och därför kanske den mest rättvisa bedömningen av en pizzeria görs genom att smaka på dennes Margherita. Denna enkla napoletanska pizza, skapades i slutet av 1800-talet av pizzaiolon Raffaele Esposito åt den ditresta drottningen Margherita of Savoy, med italiens färger i åtanke. Den röda tomatsåsen, den vita osten och den gröna basilikan är i princip allt som toppar den hett gräddade botten. Det ställer också krav på råvarorna, yrkeskunnandet och skickligheten hos bagaren samt den delikata balansen i smakerna. På Bar Minimal får också Margheritan ett väl godkänt betyg. Degen är smakrik och angenämt gräddad, tomatsåsen friskt syrlig och osten noggrant utvald. Möjligtvis saknas en viss sälta, men i övrigt är den riktigt vass. Vi testar ytterligare tre lika varianter, alla tre desto mer originella än originalet. En med salami och och gremulata, en annan med vitlöksgräddfil, champinjon, hårdost och persilja och en tredje med taleggio, grön tomat, valnöt och rosmarin. Respektive variant attraherar olika individer runt bordet, men alla inkasserar överlag höga omdömen. 

I glasen suktas vi samtidigt med en österrikisk fruktbomb från Claus Preisinger, Fruit Loops. Druvorna Scheurebe, Furmint och Riesling i en unik och välbalanserad harmoni. Innan vi beger oss faller vi för frestelsen och beställer in en genial dessert i all sin enkelhet. Mjukglass med chokladsås och nötter är naturligtvis inte någon innovativ smaksensation, men utger sig heller inte för att vara en sådan. Likväl är det väldig gott till en kopp sträv espresso. När vi lämnar Bar Minimal bakom oss gör vi så med en energifylld glädje och mätta magar. Pizzorna är visserligen delikata och vinet noggrant utvalt och gott, men det som lämnar det mest beständiga intrycket oss är den fantastiska stämningen som finns där. Intimiteten, entusiasmen, minimalismen och exklusiviteten är smittande och småskrattandes och lyckliga ramlar vi därifrån. Bakom oss lämnar vi en immig ruta och där bakom konturerna av några tillsynes välmående medmänniskor som uppassas av barpersonalens varma och charmerande klämkäcka anekdoter.