När man får ett fönsterbord på Ankara har man utsikt över tiggande narkomaner och en Dressman-logga från ett köpcentrum. Det är scener och bilder som på krogen är lika fördelaktigt som en våt handduk när man har badat. Men just detta är naturligtvis inte Ankaras fel. Nej, Ankara har större problem. I köket. Egentligen borde den här texten bara handla om begreppet prisvärde och vad det egentligen innebär, men vi lägger det bakom om oss och konstaterar kort att det har med kvalitet att göra, inte att förväxla med det där andra ordet som också börjar på k. Visst, man kan äta av deras buffé men eftersom grönsakerna mestadels är före detta djupfrysta stackare och det delvis missfärgade köttet ligger i något som liknar motorolja bestämmer vi oss för à la carte. Vegetarianen ber att få något riktigt hälsosamt och lätt och jag beställer huset stolthet, Jorden Runt på 12 rätter. Jag beställer också in en Dry Martini men den är så usel att jag genast häller ut den i det spruckna handfatet på toaletten. När maten dyker upp tappar vi faktiskt aptiten, det som presenteras kan bara liknas vid en kulinarisk härdsmälta. På den vegetariska tallriken för 99 kronor ligger ett gäng burksvampar och skvalpar i två deciliter kokt grädde. Men de har inte fått koka ensamma, de lider där nere tillsammans med, håll i er nu, friterade potatisar. Var är Socialstyrelsens varningsetiketter när man väl behöver dem? "Den här maten kan framkalla panikångest".
Jorden Runt på 12 rätter är om möjligt snäppet värre. Lite hack på tomat och gurka är det enda jag äter upp, resten är i stil med friterade gummiringar och köttstycken barbariskt stekta till oigenkännlighet. Eller var det kanske några kolbriketter som hamnat där av misstag? Desserten består av syntetisk vaniljglass (GB Big Pack?) nedsprutad med sprayburksgrädde.
Det finns ingen anledning att servera sån här mat på restaurang i ett civiliserat samhälle år 2005. Vi är ledsna. Vi är mycket ledsna.Stad:
Lokal:
