1977 filmatiserades Romain Garys roman Med livet framför sig (författad under pseudonymen Émile Ajar) för första gången. För sin insats som förintelseöverlevaren Madame Rosa, vars namn filmen fick dela i Sverige, belönades Simone Signoret med en Césarstatyett för bästa kvinnliga huvudroll.
I den Netflixdistrubierade, och mer lättillgängliga, nyversionen Med livet framför sig har berättelsen om Rosa, som sen länge slutat gå på gatan för att ta hand om andra prostituerades barn, flyttats från Pigalle till hamnstaden Bari i vår tids Italien. På sin arm bär hon fortfarande siffrorna som vittnar om tiden i Auschwitz.
Efter att en dag ha ryckt Rosas väska på marknaden hamnar den föräldralöse Momo, som genom en ödets nyck, i hennes motvilliga vård. Lika motvillig är Momo, som känner större dragning till stadens langare än den uppsjö av vuxna som försöker styra hans liv på rätt kurs.
Det är lätt att förstå frestelsen att låta en aktris som Sophia Loren axla rollen som Rosa. Någon som i 86 års ålder är lika ståtlig förr och fortfarande håller kameran i varje scen. Vilket hon tillåts göra här, till skillnad från när hon sist fladdrade förbi på vita duken 2009 i Rob Marshalls utskällda Nine. Regisserad av sin son, Edoardo Ponti, blir hon både ögonsten som dragplåster.
Loren hör närmast till filmskådespeleriets adel. Det finns helt enkelt inte på kartan att duplicera Signorets hårdhudade men samtidigt så känsliga porträtt. Nog har Lorens Rosa skinn på näsan, men också en extrafilmisk air av dignitet som stundtals grumlar porträttet. Där Signorets stånkade upp för sina sex trappor i Pigalle skrider Loren längs med Baris gator med ofrånkomlig grace.
Med det sagt är blotta återseendet av Loren ändock filmens grandiosa och auktoritära behållning. Till och med hela dess vara, om inte inte nykomlingen Ibrahima Gueye så uppstudsigt krävt uppmärksamhet i rollen som Momo. Men istället för att låta en trovärdig, “oväntad” vänskap och tillit växa mellan dessa har Ponti snott ihop konventionell och tillrättalagd film, vars färgdrypande, varma foto och persongalleri väjer för varje konstnärligt eller intellektuellt tillfälle.
