Virve Ivarsson har sett en romcom med Diane Keaton, Richard Gere och Susan Sarandon i huvudrollerna.
Richard Gere
Chicago
I 20-talets Chicago, förstört som det är av kall gin och het jazz, härskar dokusåpelogiken. Om du inte kan bli känd, bli ökänd. Eller lite mer krasst: den som bländas av rampljuset hamnar gärna på tukthuset. Då behövs Richard Geres slemmige superadvokat Billy Flynn, som mot en lämplig ersättning kan få vem som helst att
MothmanMothman blandar X-files-estetik, verkliga händelser och Hollywood-dramaturgi på ett sätt som visserligen är väl utfört, men som lämnar mig förvirrad efter filmen. Vad är det egentligen jag sett? En dramadokumentär? Förvirrade fantasier? Eller ett psykologiskt drama om en mans väg in i galenskap?
Ursprunget till filmen är händelser i den lilla staden Point Pleasant mellan 1966 och 1967, då det rap |
Dr T och kvinnornaInledningsscenen är förstås lång, utan klipp, magnifik, rörig och skrikig. Kring disken i väntrummet hos gynekologen Dr T väntar kvinnor från Dallas överklass på sin tur. Det är kindpussar, iskalla leenden och hormonsvängningar vart man än tittar. Och bara några enstaka ord går att urskilja från kacklet. Kacklet som ligger som en röd tråd i den här filmen, kacklet som hörs så fort mer än tre kvinn |
Runaway BrideJulia Roberts. Richard Gere. Pretty woman. Uppblåst man. Garry Marshall. Romantisk komedi. Opposites attract.
Ja, när gänget bakom den framgångsrika filmen från 1990 återigen slår sina påsar samman, gör man det med målet i sikte att återupprepa succén. Sådant brukar inte lyckas.
Roberts är landsortsflickan som, av anledningar som filmen visserligen anstränger sig för att förklara men som trots |
Primal FearMinns Perry Mason och sedan, 4, 6 miljoner andra amerikanska TV-serier och långfilmer med rättegångssalen i centrum. Märkligt nog tycks det inte finnas någon ände på uppslagen och än märkligare: Ur en strikt kommersiell och underhållningsmässig vinkel fungerar de oftast utmärkt. Givetvis delvis beroende på den givna dramaturgin; Du och jag mot alla de andra, i ett slutet rum, vid skranket, framför |
SchakalenDet är illa nog att en film till fullo bygger på klichéer, det är naturligtvis än värre när den dessutom har anammat de absolut mest nyttjade sådana. I Schakalen, som för övrigt inte har mycket annat än namnet gemensamt med Fred Zinnemans briljanta 70-talsthriller, begagnar en yrkesmördare, i sedvanlig filmlogik, halva världens vapenarsenal för att begå ett mord som var och en i publiken skulle ku |
SchakalenLika frekvent som Short Cuts-syndromet är numera Eddie Murphy-, eller rättare sagt 48 timmar-komplexet. Det på 80-talet uppseendeväckande paret Nolte/Murphy, är reinkarnerat till förbannelse i genren actionkomedi, men tokroligheten i 48 timmar låter sig dessvärre inte varieras så mycket.
Förr var man en mes om man inte kunde tillräckligt många av Murphys oneliners. Nu får man vara en finlemmad li |
