m fl

Cursed

Ja, visst var [I]Ginger Snaps [/I](2000) och [I]Dog Soldiers [/I](2002) fina filmer, men i och med sommarlovsskräckisen [I]Cursed [/I]tar förhoppningarna om en varulvs-revival en silverkula i bröstet. Det ursprungliga [I]Scream[/I]-teamet med gamle gode Wes Craven och manusgeniet Kevin Williamson ([I]Dawson's Creek[/I], [I]Faculty[/I]) har återförenats runt varulvar i Hollywood med Christina Ricci

Laws of Attraction

Det tar en stund att placera vilken film det här påminner om. Titeln ligger onekligen nära [I]Rules of Attraction -- Lustans lagar[/I], men inledningens jazzhippa Manhattan-montage med yellow cabs och morgonpendlare är för civiliserad för att leda till något alterna-indie. Men när huvudpersonerna väl presenteras tar det inte många sekunder för polletten att ramla ner. [I]Laws of Attraction[/I] är

Sagan om konungens återkomst

Jo. Det blir ett lyckligt slut på Peter Jacksons steroidremix av Johnny, Ronny och Reuel Tolkiens saga. Ringen plumsar ner i lavan. Hobbit-folket räddar världen. Fåglar sjunger. Den brinnande vaginans terrorvälde mosas i grind. Det erbjuds till och med några tillfällen att fälla en liten tår (ledsen om jag råkade berätta för mycket). Och, javisst, spetsiga öron är ganska larvigt. Men att påpeka n

Smekmånaden

Poängen med Brittany Murphy är väl att hon mitt i allt sexkittengulligull samtidigt sjuder av nervositet, dåligt självförtroende och hispighet. Därmed stiger hon i intresse över andra sexkittengulligull-brudar och har blivit västvärldens mest engagerade lilla favoritflickvän. För någon vidare skådis är hon ju inte! [I]Smekmånaden[/I] är menad som en komedi där de existentiella och eventuellt juve

Auto Focus

Men gotta have fun. Ja. Det är ju vad världsordningen, i alla väderstreck, går ut på. Därmed [I]Auto Focus[/I] huvudpersons Bob Cranes självklara livsinställning tillsammans med devisen "En dag utan sex är en dag åt skogen." Förbjud en unge att äta karameller och han blir helt besatt av godis. Begränsa en människas se

Vikten av vatten

Det sägs att det är imponerande att Kathryn Bigelow skaffat sig en så framskjuten position som regissör i en av våra mest mansdominerade världar - Hollywood. Men i mina ögon är Kathryn Bigelow en rätt ointressant filmare som mest påminner om ett hollywoodskt kvinnligt alibi. Hittills har hon i alla fall inte gjort någon film som fått mig att gå i taket. Tekniskt skicklig - men psykologiskt grund

Suxxess

För en rätt uppskruvad person, en del skulle till och med säga hysterisk, med känsla för vardagens dramatik och underliggande övernaturliga händelser (som hon tror på) och som dessutom är av den fasta uppfattningen att paranoia bara är verkligheten på en finare skala - där har alltid äkta paret Christina Herrström (manus) och Peter Schildts (regi) produktioner, tänker nu på tv-serierna [I]Ebba och

Kissing Jessica Stein

Det är fantastiskt vilka underverk sapfisk kärlek kan uträtta. Till och med en film ur den allt tröttare genren amerikansk romkom känns påfallande fräsch i bisexuell tappning. Visst radar [I]Kissing Jessica Stein[/I] upp en rad väl kända komedibyggstenar i denna New York-skildring, men med en hel del intelligens och lite kantig lågbudgetcharm så lyckas ändå konststycket att få filmen att kännas bå

Karlsson på taket

SF har tydligen lärt sig av sina misstag. Efter all offentlig pisk som man fick efter den vårdslöst moderniserade (och amerikaniserade) versionen av Pippi Långstrump för några år sedan är man numera ytterst noga med att påpeka att alla figurer i denna nytolkning av Karlsson på taket bygger på Ilon Wiklands teckningar från böckerna. Och visst, hellre det än uppenbarelsen som jag minns från min barn

The Bourne Identity

Det som varit så fint med Doug Limans tidigare filmer, [I]Swingers[/I]och [I]Go[/I], är att han i båda fått fram en exakt känsla av den rätt så moderna storstadsmänniskans självupptagenhet och förvirring - ovanligt att man faktiskt känner igen sig i, men det klarade Liman att föreställa. I hemlandet kallas New Yorkarens verk "edgy". Så nu gör han... En spionfilm? Möjligen inspirerad av Steven So