Ken Loach

Route Irish

Det mest imponerande med Route Irish är att den lyckas ta typ Steven Seagals Hard to Kill och paketera den som en politisk kommentar på situationen i Irak och huruvida privata militärer hör hemma där.

En öm kyss

I princip har man förstås redan sett hundrafemtio sådana här filmer. "Naiv katolsk tjej blir kär i andragenrationspakistanier i Glasgow, vilket varken hans familj eller hennes omgivning kan acceptera". Men det är inte ofta berättelsen har presenterats på det här sättet. [I]En öm kyss[/I] är romantisk, men musiklärar-Rois

Järnvägare

Det finns få saker som är beständiga i världen, men Ken Loach kärlek till den brittiska arbetarklassen är en av dem. Som han älskar dessa manliga miljöer, knegarna i fikarummen med sin hårda jargong, sitt dödsförakt inför överheten och sitt sinne för practical jokes. Den här gången är spelplatsen Yorkshire, och ämnet de konsekvenser som en vårdslös privatisering av British Rail får för fem av mä

Bröd och rosor

Ibland är det så orättvist att solidaritet, goda intentioner och en vilja att få människor att våga ta ställning förfaller till ett lamt och tröttsamt missionerande. Ken Loach är en oerhörd regissör med ett brinnande patos, men ibland riskerar han tyvärr att tangera just något av det ovanstående; något som blir lite ältande och så korrekt att det nästan blir själlöst. Där det inte finns plats att

Carlas sång

Få filmare kan som britten Ken Loach med fullständig, osentimental självklarhet, men samtidigt till bredden fyllt av känslor, berätta om ett vardagligt möte mellan en busschaufför från Glasgow och en flykting från Nicaragua och samtidigt nå en dramatisk punkt som fortplantar sig, ja rent fysiskt, rakt in i åskådarnas nervsystem. Loach har förvisso alltid berättat om dessa människor, vardagens hjäl

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste filmrecensioner

 

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!