Jag önskar att Göteborg var mer som Zlatan

Det gäller bara att ha lite tur. Ställer du dig utanför aluminiumporten på Magasinsgatan 19 är chansen stor att en bil snart kör in eller ut. När den gnisslande dörren börjar krångla sig upp: smit in. 

Här ligger idag ett nedgånget parkeringshus, men egentligen är det här en av Göteborgs stiligaste byggnader. Byggt år 1835 är Artilleristallarna, som namnet avslöjar, ett gammalt stall och ridhus, men med sitt välvda tak och rejäla tegelväggar påminner det egentligen mer om en centraleuropeisk tågstation. Framför allt är det, sedan ett par år tillbaka, det hetaste förslaget till ny lokal för Göteborgs konsthall.
 

Att konsthallen måste flytta är alla överens om. Lokalen vid Götaplatsen är för liten, svårtillgänglig och känns passé, den byggdes i en tid då modern konst bara betydde tavlor och skulpturer.

Artilleristallarna, däremot, är ett toppenalternativ. Och den åsikten grundar sig inte bara i något slags industri-romantiskt Tate Modern-komplex, nej, lokalerna är stora och flexibla, perfekta för ett modernt konstcenter. De ligger lättillgängligt bland butiker och kaféer, på ett stråk som lockar både strosande göteborgare och turister. Jackpot på många sätt. 
 

Men minns ni tidernas begynnelse? Det var ungefär då Göteborgs stad började utreda den här flytten. 2011 föddes idén, och den förre kulturchefen siade att flytten skulle kunna ske 2015.

När jag frågar vad som egentligen händer får jag höra att stadens lokal-ansvariga har utrett frågan i drygt två och ett halvt år. När de väl blir klara, ska Kulturnämnden så småningom fatta beslut i någon riktning. Ingen vet riktigt när detta kan komma att ske. 
 

Det nya konstcentret håller helt enkelt på att sjabblas bort i pappersexercis. Genom att med övertydlighet markera att här minsann inte pågår någon korruption, tuggas varje beslut istället som superseg kola. 

Under årens gång har det även rapporterats om andra spekulanter fått upp ögonen för lokalen, samt att den nya hyresvärden, japp, byggnaden har hunnit byta ägare, inte är säker på vem han vill hyra ut till.
 

Lätt att bli tokig här. Ofta, och speciellt nu, önsksar jag att Göteborg var mer som Zlatan. Som bara knackar på, langar fram kontrakt och penna och berättar för garaget att ”ni bor i mitt hus”. 

Några som däremot inte ligger på latsidan är stadens teatergrupper. Det är många spännande premiärer i februari. Här är ett urval.
 

1. F for Life

Teater Spira på Folkteatern, Olof Palmes Plats,  spelas den 5, 11, 12 februari 

Förra gången Teater Spira gästspelade på Folkteatern handlade det om Volvokrisen. Den här gången är det en annan kris som står i fokus, nämligen den som sker varje dag i skolan när det svenska utbildningssystemet monteras ner. Passa på att se. Det är inte ofta, rättare sagt aldrig, som skolvärlden tar plats på scen. 

 

2. Kentaur

Göteborgs Dramatiska Teater, Stigbergsliden 5, premiär den 19 februari 

Författaren Mats Wahl skrev pjäsen Kentaur för Borås stadsteater för över 20 år sedan, men tematik kring sexuellt våld, tonåringar och gruppdynamik är dessvärre ständigt aktuell. Den här gången är det utmärkta Göteborgs Dramatiska Teaters tioårsjubilerande, mitt i Stigbergsliden, som tar över regipinnen. 

 

3. Som varje annan dag

Teater Trixter och Järnstudion, Andréegatan 13, premiär den 6 februari

Nystartade teatergruppen Järnstudion siktar högt med sin ambition att skapa ”Göteborgs bästa teaterupplevelser”. Ska bli spännande att se vad resultatet blir. I sin första produktion samarbetar de med Teater Trixter i vad som beskrivs som ”ett nyskrivet relationsdrama om vår oemotståndliga längtan att förstöra allt”.

 

4. ”Dark Tourism” av Nadine Byrne

Galleri Box, Kastellgatan, pågår den 20 februari–22 mars

Mysticism, ockultism, religion och döden. Allt ingår i separatutställningen med stjärnskottet Nadine Byrne, som med sin mörka estetik det senaste året gjort sig ett namn inom bland annat electro, ljudkonst, skulptur och video. Iväg och spana in!  

 

5. Konst som motstånd/Athena Farrokhzad

Stora teatern, Kungsparken 1, den 17 februari 

Troligtvis kommer ingen att kasta ut någon tv genom fönstret, men det kommer garanterat bli minst lika intressant.