Beaujolais lyfts som regel fram en gång varje år - i samband med Beaujolais Noveau. Men vinerna från området är så mycket mer än en fest på hösten.
Det som kallas Beaujolais Noveau började på 1800-talet med att årets skörd av vin från Beaujolais jäste klart på sina ekfat under transporten mellan byarna i Beaujolais och handelscentrumet i Lyon. När vinet kom fram var många såklart nyfikna på hur vinet från året skulle smaka och fenomenet Beaujolais Nouveau såg för första gången dagens ljus. Efter andra världskriget lättades restriktionerna för vinbönderna i Beaujolais och de fick släppa mer ungt vin, så kallat Primeurs (franska för ungt vin, en term som fortfarande används vid årliga nysläpp i Bordeaux). När Beaujolais AOC grundades som appellation 1936 sattes regler och områdesskydd upp för produktion av viner från Beaujolais. I samband med det bestämdes det att Primeur-vinet endast fick säljas från och med 15 december. 1951 vågade man ändra på reglerna och datumet blev istället till 15 november varpå Beaujolais Nouveau blev officiellt. En del producenter såg möjligheten att snabbt få in kapital från årets skörd och började marknadsföra och hypa det unga vinet, frasen Le Beaujolais Nouveau est arrivé myntades och som de sa “Det nya vinet från Beaujolais har kommit”. Under 50- och 60-talet blev 15 november en festdag i Paris och många delar av Frankrike. Under 1970-talet anordnades det Beaujolais Nouveau-race från England, bilförare hetskörde ner för att få tag på flaskor för att sedan köra tillbaka till klubbarna i England - vinnaren var den som snabbast kom hem med flest flaskor. När vi nådde 1980-talet var fenomenet en världssuccé och bland producenterna som lyckades bäst med att marknadsföra sin jästa druvjuice hittade man Georges Deboeuf. De unga och enkla Beaujolais-vinerna flögs världen över med Concorder även om datumet för lansering återigen ändrats, nu till den tredje torsdagen i november. Men med tiden vattnades varumärket kring Beaujolais Nouveau ut och blev lika genomskinligt som vinerna. Under tidigt 2000-tal dog trenden ut, marknaden sökte sig istället främst till stora ekfatslagrade och alkoholstarka viner som fick höga poäng av Robert Parker. Men under 2010-talet fick festen en nyrenässans trots att många producenter insåg risken att bara förknippas med en fest en gång om året. Många naturvinsmakare hade under en längre tid, lite i det dolda, applicerat sitt kvalitetstänk även på sina Nouveau-viner och många av de stora husen följde snabbt efter. Tack vare detta började trendiga vinbarer återigen fira årets skörd och återigen har skyltarna med Le Beaujolais Nouveau est arrivé börjar dyka upp i november. Gamla och nya producenter får återigen visa upp sin skörd och för den som vill kan även festen innehålla kvalitativt vin!
Men det moderna Beaujolais är som sagt så mycket mer än de unga Noveau-vinerna. Området sträcker sig från Mâcon i södra Bourgogne ned till Lyon i norra Rhône men skiljer sig mycket från sina vinodlande grannar. Klimatet är varmare än Bourgogne och jorden innehåller mer granit och druvan i fokus är gamay vilken står för 95 procent av områdets produktion. Regionens namn kommer från staden Beaujeu och sett till produktion står Beaujolais med sina 14 500 hektar nästan för hälften av Bourgognes vinproduktion. Det första daterade vingårdarna är från år 956 men utgrävningar har visat att det har druckits vin i regionen sen år 59 f. Kr. Under 1400-talet blev områdets bönder mer fokuserade på vin då efterfrågan från både Lyon och Paris ökade. Men till skillnad från Bourgogne så fanns det inte så stora egendomar och vinhus utan istället blev négocianten, vingrossisterna, viktigare. De köpte in druvor och vin från småbönder och buteljerade för försäljning.
Druvan gamay är som sagt huvudspelaren i området, vinerna är lättsamma, juiciga och fruktiga. Men de finns även producenter som gör viner i mer strukturerad stil där gamay visas samma omsorg som pinot noir får i norra Bourgogne. Och på tal om pinot noir, tidigare fick producenter i Beaujolais odla och använda pinot noir för sina viner men sedan 2015 är det bara gamay som gäller. Det görs en del vitt i området, på Chardonnay och på senare tid har även roséviner från Beaujolais blivit allt mer populära.
Beaujolais förknippas med en viss typ av tillverkningsmetod, känd som macération semi-carbonique, eller vinification beaujolaise. Hela och okrossade druvklasar läggs i stora jäsningtankar och vikten av de översta druvorna pressar druvorna som ligger under. Musten från de krossade druvorna börjar att jäsa vilket bildar alkohol och koldioxid. Denna koldioxid gör att de övre druvorna påbörjar sin intracellulära fermentering, det vill säga att druvorna jäser även fast de inte har blivit pressade. De hela druvorna uppnår en alkoholhalt på cirka tre procent och efter det så pressas druvorna eller så spricker de av sig själva. Den här metoden ger vinet extra fruktiga aromer och detta är väldigt förknippat med Beaujolais.
Området var också en av startpunkterna för hela naturvinstrenden. Om vi backar bandet till mitten av 1900-talet präglades världens jordbruk av tekniska och kemiska innovationer som minst sagt inte var så miljövänliga. En som uppmärksammade detta var vinmakaren och kemisten Jules Chauvet. Han började experimentera i sin egen vinproduktion med att göra vin med mindre ingrepp och så lite onaturliga hjälpmedel som möjligt. Dessa experiment blev sedan publicerade studier om minimala ingrepp i vingårdarna, naturliga och vilda jästkulturer och olika jäsningsprocesser. Många vinmakare världen över ansåg att Chauvet var spritt språngande galen, men det fångade intresset hos några yngre vinmakare i Beaujolais som på sikt även blev Chauvets lärlingar. Dessa fyra vinmakare som kallas för “The Gang of Four” - Marcel Lapierre, Jean Foillard, Guy Breton och Jean-Paul Thévenet - fortsatte efter Chauvets död år 1989 att vidareutveckla det minimalistiska tillvägagångssättet i vinmakningen. Från slutet av 80-talet och framåt blev dessa viner väldigt populära på de trendiga vinbarerna runt om i Frankrike och fler och fler unga vinmakare valde att arbeta mer minimalistiskt i sina vingårdar. Detta blev såklart startskottet på naturvinsvågen som har spridit sig över hela världen. Vinmakarna som vill identifiera sig som naturvinsmakare vill att deras viner ska visa sin växtplats, sin druva och låta naturen styra med små ingrepp från den mänskliga handen. Och som en följd av de omåttligt populära minimalistiska vinerna från naturvinsmakarna i Beaujolais så har även vi vindrickare fått upp ögonen för den enorma kvalitet som finns bland de gamla vinhusen i området. Många av dem har funnits där i flera århundraden och har väldigt gamla vingårdar med minst sagt imponerande viner. En Beaujolais från en av Cru-byarna är något som kan få din snobbigaste vinvän att börja steppa av lycka. Idag är Beaujolais fyllt med producenter med enorm dedikation i produktionen. Många vinhus, både gamla som unga, jobbar mot en mer hållbar produktion och många är eller kommer att bli biodynamiska i sin produktion. Är du nyfiken på vad Beaujolais kan erbjuda finns det många producenter att spana in. Här är några av dem.
Didier Desvignes Morgon Les Charmes
Nr 79184 för 169 kronor, Systembolagets beställningssortiment
I sex generation har familjen gjort vin i området. Ett rödfruktigt vin från järnrika vingårdar i Morgon som är gjort helt utan tillsatta sulfiter. Syran är frisk och vinet har en lätt och elegant tanninstruktur.
Domaine De Fa Fleurie Roche Guillon 2018
Nr 51326 för 239 kronor, Systembolagets beställningssortiment.
Från biodynamiska vingårdar i Cru-byn Fleurie kommer detta vin där vinhuset ägs av Antoine och Maxime Graillot, två bröder med vinmakning i blodet. Deras far var nämligen den tyvärr nyligen bortgångne legenden Alain Graillot. Fleurie Roche Guillon 2018 är strukturerat och lite fylligare för att vara en Beaujolais. Aromerna bjuder på en blandning av hallon, plommon och rökt kött. Syran är frisk och solmogen, det vill säga att den känns sötare.
Håll även utkik efter Château Thivin - en biodynamisk toppproducent med anor från 1300-talet som håller till i Côte de Brouilly, deras viner dyker upp på tillfälliga släpp och restauranger runt om i landet. Det samma gäller “The Gang of Four”-vinerna, Jean Foillard Morgon Côte du Py syns frekvent på både sociala medier och på de trendigaste restaurangerna. När vinet släpps på Systembolaget brukar flaskorna springa iväg från hyllorna.
Området Beaujolais tre appellationer.
Beaujolais
Druvorna får komma från hela området och vinerna är oftast enklare, lätta och fruktiga i sin stil.
Beaujolais-Villages
I norra delen finns det 38 kommuner med bättre förutsättningar när det kommer till klimat, jordmån och kuperade sluttningar. Vinerna är mer komplexa. Inom den här klassificeringen samt vanlig Beaujolais får producenter göra röda,vita och roséviner.
Beaujolais Cru
Högst upp på kvalitetstrappan kommer Beaujolais Cru-appellationen, som består av tio byar som anses ha de bästa förutsättningarna i området och som får skriva ut sina namn på etiketten. Vinerna från cru-byarna är mer koncentrerade och komplexa i sin stil, fylligare jämfört med en vanlig Beaujolais och oftas fatlagrade. Mogen gamay från en bra producent kan påminna lite om en pinot noir från Bourgogne. De tio byarna är; Brouilly, Chénas, Chiroubles, Côte de Brouilly, Fleurie, Juliénas, Morgon, Moulin à vent, Régnié och Saint-Amour. Inom Cru-appelationen tillåts endast gamay och vinerna måste vara röda.
