”Jag måste tona ner min oförskämdhet, min högljuddhet, men jag vet inte hur”, suckar Åsa Söderqvist i Vredesterapi (eller ”I have to be a little less, a little less loud, but I don’t know how” som det heter för den som föredrar den engelskspråkiga varianten Anger MGMT). Men även om Åsa Söderqvist och Lina Molarin Eriksson i högsta grad bör tas på allvar behöver vi nog inte göra det med just det citatet.
PNKSLM
ShitKid — Detention
Den där DIY-känslan som varit så central på ShitKids tidigare inspelningar är numera ett minne blott. Så här konventionell har vi aldrig förr hört Åsa Söderqvist, som nu har adderat Lina Ericsson från Matriarkatet till sitt tidigare soloprojekt. De arbetar med ett komplett rockband, och med två-tre riffande gitarrer och en tung rytmsektion blir det klassisk glamrock och powerpop av alltihop, konsekvent med high school-tema i texterna.
Arre! Arre! —Tell Me All About Them
Tillsammans med en föränderlig bandkonstellation i Malmö spelar Katja Nielsen och Anna Palmer skitförbannad punk. I titelspåret använder de allt från Frida Kahlo till Tonya Harding för att slå mot patriarkatet, och med låtar som His-Story Moves In Circles manifesterar de sin feministiska agenda.
Chemtrails - Cuckoo Spit EP
När jag bodde i USA (japp, här kommer det igen..!) så hörde jag bandet Julia Brown (inte att förväxlas med artisten med samma namn) för första gången. Det var min soon to be-pojkvän som skickade låten Library till mig och jag tänkte: ingenting i världshistorien kommer någonsin slå det här. Det är svårt att förklara varför, och jag är ganska säker på att ca ingen annan känner så för dem.
Les Big Byrd - Iran Iraq IKEA
Min bästis skickade Two man gang till mig på messenger när den precis hade släppts. Jag glömde lyssna för jag har otroligt svårt att ta emot tips och länkar (det är ett under att jag ens skriver om musik jag får skickad till mig). Så det gick några veckor av “har du lyssnat än?” innan hon aggressivt satte på låten på sin skruttiga iphone och ett knastrigt:
Vårat gäng är bara du och jag
Sudakistan - Swedish Cobra
Redan idén om ett kompromisslöst flerspråkigt garagepunkband i Stockholm är så cool att man knappt kan andas, och Sudakistan överträffar förväntningarna. På deras andra album har en del av truligheten och det obstinat spretiga slipts av när bandet lärt sig kontrollera sin superkraft, och här finns nyanseringar mot tyngre postpunk till exempel i Whiplash (där de för övrigt helt ogenerat snor en sirengitarr ur sin genres första mosebok Never Mind the Bollocks).
Senaste skivrecensioner
Senaste filmrecensioner
Bloggar
-
-
-
Avsnitt 191 - SCHADIFLEX!2020-01-26 -
I couldnt help but wonder2020-01-24 -
-
-
The dream of being a reversed cowgirl2020-01-20 -
-
Ölmässa coming up2020-01-09 -
-
-
hur fan är det möjligt...2019-12-09 -
-
-
Jag hatar att resa2018-05-22 -
ÖPPET BREV TILL GULDTUBEN!2018-04-23 -
Ta natten tillbaka!2017-08-30