ShitKid har sedan första släppet 2016 varit en av de mest intressanta akterna på Sveriges alternativa scen. I slutet av 2020 kom nyheten att Åsa Söderqvist skulle lägga musikskapandet bakom sig, vilket innebar slutet för ShitKid. Men innan det slutgiltiga avskedet skulle hon släppa ett sista album där hon samlat osläppt material från de senaste fem åren. Skivan är nu här och heter Sort Stjerne!
Det är svårt att inte romantisera albumet lite extra, nu när man vet att det är det sista släppet någonsin. Skivan är generös och bjuder på hela 22 spår. Materialet är plockat från hela hennes karriär, och den trogna lyssnaren vet att ShitKid (som delvis också utgjorts av Lina Molarin Ericsson) har varierat i uttryck genom åren. Albumet innehåller allt från lo-fi och synthpop till distad indie, punk och garagerock. Något spår är inspelat i hennes bil, andra i studiomiljö. Det är med andra ord en salig blandning av skorrande, hemmasnickrad, trummaskinsbaserad anti-musik. Skivan är det musikaliska svaret på ljummen folköl i långburk som avnjuts halvliggandes i en trasig soffa som nån hittade på en trottoar och släpade till replokalen.
Överlag är låtarna grungy och punkiga och ShitKid låter lika cool och obrydd som hon gjort genom hela karriären. Åsa Söderqvist hävdar trist nog att hon med detta lämnar musiken för gott, och då får man säga att det här var en fin avskedsgåva. Jag har alltid gillat ShitKids musik för hennes edge och fuck-off aura och kommer sakna den släpiga men inbjudande musiken.
Skivbolag:
Artist:
