Sedan Mura Masa lämnade den brittiska underground-scenen för några år sedan har det gått fort. Den unga producenten har haft ett antal stora samarbeten som har ekat på dansgolv runt om i världen. Love$ick som gästas av Asap Rocky är förmodligen hans mest välkända alster. Debutalbumet som släpptes 2017 var fyllt till bredden med innovativa melodier, spännande arrangemang och grymma gästartister. R.Y.C är dessvärre uppföljaren som sätter stopp för mirakelsagan.
Raw Youth Collage, som förkortningen R.Y.C står för, är ett album som är dränkt i nostalgi. Texten på Live Like We’re Dancing är nästan lika intetsägande som den platta produktionen och trånandet efter den ungdomliga råheten känns inte äkta. Vicarious Living Anthem låter som en modern tolkning av Green Day vilket gör en något förvirrad. Anekdoten som ackompanjeras av gitarr på mellanspåret A Meeting At An Oak Tree skulle kunna beskriva handlingen från vilken kärlekskomedi som helst. No Hope Generation för tankarna till The Tough Alliance och är faktiskt ganska medryckande. Det är dock Slowthais livliga verser som gör Deal Wiv It till albumets bästa spår.
R.Y.C är ett drömskt försök att porträttera ungdomen. Det punkiga och upproriska som Mura Masa jagar tar dock över och några riktiga höjdpunkter från albumet, bortsätt från Deal Wiv It, är svåra att hitta. Det som var förtrollande med debutalbumet var Mura Masas förmåga att växla mellan finurliga crescendon och kaxiga melodier. Inget av det finns kvar på R.Y.C vilket faktiskt är synd. Förhoppningsvis blir hans fascination för tradiga kärlekshistorier och filmisk nostalgi inte allt för långvarig.
