Ingen annan meny i Malmö är så intressant som Stures just nu. Den vattnar munnen med ord som rått, hängmörat och långkok. Efter ett besök vill man genast planera in nästa. När Anders Vendel stryker orden Vendel, at och hof och blir Sture, gör han och hans gäng det med en sådan säkerhet som man bara kan göra om man har drivit restaurang i många år.
Aldrig att de skulle testa sig fram eller vara oborstade på något sätt, det är bara att lägga sig i deras trygga famn och låta dem smeka dig med ett glas champagne och ostron. Kvar finns den vackra träpanelen, en slamrig, fransk atmosfär, den rakt igenom proffsiga servicen och en djup vinmeny med rariteter som endast plånboken sätter stopp för. Nytt är bland annat den del av restaurangen som de kallar Slakteriet. Där hänger köttet, i all sin verklighet, bakom glas. Det är inte makabert, bara snyggt. Som en konstinstallation och kontrast till den svarta griffelväggen och det öppna köket. Och efter att ha hängt i sex veckor är angusen underbar tillsammans med mörka smaker som murklor och bönor. Andra rätter som fastnar i minnet är en kantarelltoast med botten av oxsvans (som är helt makalös) och lammlägget med brässerad kål. Allt görs med en hand som förvandlar menyn till något än mer intressant. Till exempel är ”spätta med remoulad” ett konstverk av smaker, färger och detaljer som pepparrotspulver och sillrom. Men så har också restaurangen en bakgrund som experimentellt kök. Kvällen avslutas på högsta topp med en äppelkompott med rostad kavring och kanelglass och en lätt chokladpudding samt kaffe från Soldes rosteri. Vendel må ha skruvat ner från fine dining med sina kåldolmar på menyn, men detta är trots allt det mest säkra kortet i stan för en perfekt middag och här finns en otroligt prisvärd fyrarättersmeny som rekommenderas. Priserna i övrigt är inte särskilt nedskruvade. Välj Stures meny som kvällslektyr och du somnar gott.
