Men maten då? Jo, nu kommer vi till det bästa av allt. Man ställs inför ett val mellan att köra på en mastig varmrätt alternativt köra tapasstilen och låta mediumrätterna avlösa varandra. Vi väljer det senare vilket visar sig vara jackpot. En perfekt halstrad och chiliförlovad tonfisk inleder det som i efterhand visar sig vara en nöjeskryssning i mediumrätternas skärgård. Fisken följs snart upp av en Ceviche på pilgrimsmusslor, red snapper och gurka. Även denna smakfullt chiliparfymerad. Jätteräkorna som kanske är en aning väl frikostigt matade med koriander slinker ner även de innan vi når kvällens klimax och den grillade wagyubiffen gör entré. Den gör det i fint sällskap av mango, tamarind och rödvinssky. En perfekt stekyta omgärdar det saftiga köttet och man kan riktigt känna hur lyxkossan njöt av massagen, ölmatningen och den klassiska musiken innan hon fick sätta livet till.
Avslutningsvis bjuds både vi och sällskapet vid bordet bredvid på en avsmakningsbricka med alla rätterna på dessertmenyn. Detta som en ursäkt för att vi har fått vänta lite för länge mellan de tidigare serveringarna, en föredömligt sympatisk gest. I dessertkonkarongen gömmer sig alltifrån hembakta chokladtryfflar via rabarberkompott till en fullkomligt utsökt cheesecake. Den absoluta highlighten är emellertid lakrits-crème bruléen vars flarn river loss den sista droppe njutning vi kan kräma fram ur våra smaklökar. I samma sekund som dörren slår igen bakom oss tar vi fram kalendrarna och bokar tid för ett återbesök.
Stad:
