Hemliga krögare är ett märkligt men väl förekommande fenomen i Stockholm. Krogar smygöppnar istället för att invigas under pompa och ståt. Jag har aldrig försått varför man smyger med en verksamhet som bygger på en aldrig sinande ström av gäster.
Saimi Brown känner vi till enbart för att vår fotograf Linus Hallsenius ställer ut sina bilder där. Googlar man krogens namn får man en enda träff, på bandet Sasa Lings hemsida.
I verkliga livet hittar vi Saimi Brown en bit bakom Biopalatset, invid den där konstiga ringen som folk bor i. Även en fredagskväll är detta ett förvånansvärt öde område. Det enda tecknet på intelligent liv är en ensam man som pulsar genom snön med en ölburk i handen.
Även inne på Saimi Brown är det närmast folktomt och servitrisen undrar nyfiket hur vi hittat dit. Vi besöker inte en krog, vi ertappar en krog.
På bordet står en skål med frön. Kardemummafrön, förklarar servitrisen. "Men folk brukar inte alltid tycka om dem."
Jag kan inte låta bli att gilla Saimi Brown och den oförställda, ärliga servitrisen som kompenserar den stela och lite tråkiga interiören. Maten är tämligen bra. Spenatbakelsen till förrätt är helt okej, pilgrimsmusslorna med bacon likaså. Oxsvansen får klart godkänt, medan hälleflundran däremot är torrare än Musikbyrån.
Saimi Brown känns alltigenom som en mycket vänlig krog. Tyvärr räcker det inte. Trots den älskvärda servitrisen blir det tråkigt att sitta och äta helt okej mat i en nästan tom lokal med obefintlig inredning.
Öppet: mån-fre 07.30-24.00, lör-sön 11.00-24.00.Stad:
Lokal: