Två unga solbrända blonda tjejer i reviga träningsoveraller sitter i baren och jag går förbi dem. Jag hör musik från en solbränd och, vad jag kan urskilja, glad dj. Jag slår mig ner snettmittframför tjejerna och lyssnar på vad dj:n spelar. Jag hade rätt, det är glad musik. Men varför inte, restaurang Bliss är ett glatt ställe, väldigt populärt, väldigt trevligt och fruktansvärt, hur ska jag formulera det, livsbejakande. Kanske något okomplicerat, vilket i mina ögon är ett negativt drag, men låt oss fokusera på det roliga. Jag tror det är vad de flesta människor som besökt Bliss skulle ta med sig hem. Jag med. Personalen i baren är alltid trevlig och vet hur man blandar en drink. En central talang om man nu ska arbeta i en bar. I vilket fall som helst så är Bliss en av de få barer i Göteborg där gästerna inte bara beställer VT, GT eller öl. Bara genom att stå och lyssna i en kvart på glad musik och titta på två solbrända tjejer i reviga träningsoveraller ser jag lila, brinnande, blinkande, långa, parasollbegåvade drinkar passera. Det gör mig mycket glad. Jag anser det vara prov på ett hälsosamt klientel. Det kan emellertid inte vara någon nyhet för någon att Bliss är en fantastisk bar. Det har den varit länge, även om musiken inte alltid passar mina sensibla inneröron. Men jag tror inte det är särskilt många som förlorar någon sömn över det. Däremot vill jag skrika från Bliss hustak om hur trevlig och god deras sommartapas är. Ingen nyhet heller egentligen, de har kört den några år, men den är fantastisk. Ni borde alla testa den. Den erbjuder bland annat en friterad risboll fylld med kalvbräss.