Redan under andra världskriget, närmare bestämt 1944, öppnade Berns Salonger vad som kom att bli den första kinesiska restaurangen i Stockholm.
I början av 2006 ansåg man att det återigen var dags att uppmärksamma den östasiatiska kokkonsten och således slogs portarna upp för Berns Asiatiska. Att kalla en restaurang för ”asiatisk” säger egentligen inte så jättemycket om den då detta som ni säkert vet syftar till jordens största och folkrikaste världsdel. Men det är emellertid den mest träffsäkra beskrivningen då menyn består av rätter från vitt skilda delar av Asien.
En fördom som tyvärr i tid och otid besannas om restauranger i anslutning till hotell är att de fegar ur och försöker tillfredsställa precis alla och då tappar det där lilla extra. Undantagen som bekräftar regeln är inrättningar som Matthias Dahlgrens Matsal och Matbar där man istället gått tvärtemot denna riktning och kompromisslöst dundrat på med lyx och gastronomisk briljans. Berns Asiatiska befinner sig någonstans där emellan. Det är familjevänligt och har något för alla, men på samma gång finns det en ambition för äkthet och finess. Maten kommer traditionsenligt in allt eftersom rätterna blir klara och alla runt bordet delar på allt ifrån carpaccio med shiitakesallad till Berns style sashimi med en livsfarligt het chilimajonnäs. De krispigaste haritcot vertsen som någonsin sett insidan av en wokpanna till en hel röding som djupfriterats i ett stycke. Allt värdigt avslutat med ett par grillade humrar med en konsistens som gränsar till perfektion. Strax efter att Berns Asiatiska slog upp portarna första gången gav Nöjesguidens recensent en småglad gubbe som betyg. Fem år senare kan vi småleende konstatera att lite har förändrats sedan dess.
