Juryn

John Grisham påstår själv att han håller storyn i sin allra första bok, A Time to Kill, på svenska Juryn, som favorit bland de hittills sju böcker han skrivit. Historien är delvis självupplevd från åren som advokat i sydstaterna och det är tveklöst den starkaste av de (så här långt) fyra Grisham-filmatiseringarna (den femte, Dödscellen, följer nästa år). Juryn öppnar med att vi får se (inte explicit, tack och lov) två skitiga, fula, pantade rednecks våldföra sig på en tioårig svart flicka. Flickan överlever, men får åtskilliga men, våldtäktsmännen grips, och i samband med rättegången löper flickans pappa (Samuel L. Jackson) amok och skjuter ner de båda männen. Samuel L. Jacksons karaktär drabbas alltså av varje förälders mardröm, att deras barn råkar ut för övergrepp, och i förtvivlan bryter han mot lagen genom att ta den i sina egna händer. Grishams idé var att utforska vad som händer när en helvit jury möter en svart man som gjort precis vad varje jurymedlem skulle gjort i samma situation.In i spelet kommer så den unge advokaten Jack Brigance, spelad av Matthew McConaughey, som bara synts i en och annan liten biroll, möjligen har någon sett honom i Richard Linklaters Dazed and confused (bara på video). Han är nybakad, fattig, han behöver ett bra fall. På halsen får han också en överklassflicka från nordstaterna, som dyker upp i sin Porsche Cabriolet i den lilla hålan i Mississippi eftersom hon hört talas om fallet. Brigance stöter först bort henne, men Sandra Bullocks karaktär visar sig vara alltför skärpt, de två blir ett team. Joel Schumachers filmatisering innehåller flera välbekanta genredrag den som lyckas väcka helt nytt liv i rättegångsfilmerna lär få bra betalt, men Grishams historia är alldeles för stark och engagerande för att bara viftas bort. Advokatens slutplädering är ju av hävd berättelsens klimax i den här sortens filmer och Juryn utgör inget undantag. Bara i kvalitet.För när Matthew McConaughey får till en snygg vändning i slutet av sin plädering är intet öga torrt. Men det är inte sentimentalt, det är en intelligent och angelägen avklädning av intoleransen och rasismen. Ett exakt kirurgiskt snitt där hela rättegångens utgång vänds i en enda mening. Politiskt korrekt behöver inte vara fel.