Barberaren i Sibirien

Det är lika bra att säga det med det samma: jag är väldigt förtjust i Nikita Michalkov. Hans senaste alster har alla varit fullträffar: spelfilmerna [I]Urga - kärlekens tecken[/I] och [I]Brända av solen[/I] och den suveräna dokumentären [I]Anna 6-18[/I] tillhör alla kategorin filmer som måste ses. [I]Barberaren i Sibirien[/I] kommer definitivt inte upp i samma klass men är ändå värd ett öga och öra. Inte minst på grund av den ryske skådespelaren Oleg Mensikov (som vi även kunnat se i |I]Brända av solen[/I] och [I]Bergens fånge[/I]) och den mastiga och sirliga filmmusiken av snorbegåvade Eduard Artemiev (som tidigare bland annat gjort musik till [I] Stalker[/I] och [I] Urga - kärlekens tecken[/I]). Iscensättningen av [I] Barberaren i Sibirien[/I] är definitivt gjord med Nikita Michalkovs fasta, lätta och lekfulla hand, men de långt allvarligare undertonerna som brukar göra sig gällande i hans filmer känns lite borttappade, till och med bortslarvade. I stället slår han på den stora trumman och ger oss den mest påkostade ryska filmen någonsin och bjuder på detaljspäckade scenerier, koreograferade masscener och en beskrivning av den ryska folksjälen som man antingen kan tycka är klichéfylld och slapstickartad eller se som något i stil med rysk litteratur: det är burleskt, smått absurt, karikatyrartat och fyrkantigt tecknat - fast med charm. Själv sällar jag mig till den senare åsikten eftersom filmen inte på något sätt gör anspråk på att vara realistisk. Vi möter snarare en upphöjd verklighet med just en framträdande berättare: den äldre amerikanskan Jane Callahan (Julia Ormond, som tyvärr fortfarande ger en kalla kårar sedan [I] Fröken Smillas känsla för snö[/I]), som 1905 skriver ett brev till sin son i vilket hon berättar minnen från en resa till Moskva 1885. En resa som den påklistrat världsvana damen företog sig för att agera lockbete åt den galne uppfinnaren Douglas McCracken (Richard Harris), som försöker fiska pengar från tsaren för att finansiera sin osannolika avverkningsmaskin som han kallar just för "Barberaren i Sibirien". Men historien om den galne uppfinnaren är inte den mest betydelsefulla i filmen, även om det är den mest påtagliga och skrikiga. För det egentliga dramat utspelar sig mellan Jane Callahan och den unge kadetten Andrej Tolstoj (Oleg Mensikov) som hon möter på tåget till Moskva. En ung man som spritter av känslor och som så småningom kommer att göra skäl för samma namn och titel som Mc-Crackens mastodontmaskin. Exakt samma namn, fast av en helt annan rang och betydelse.