Black Lodge/Sound Pollution

Abramis Brama - Tusen år

Abramis Bramas naturliga läge är i den svenska lyriken. Den kanske inte alltid har en naturligt följsam ton som örat är van vid, men det speglar sig också i deras djupt rotade 70-talsinfluerade musik. Denna proggrock skickar dig tillbaka till grundandet av band som Kaipa och November, även om du också hör mycket modern stonerrock i den. På Tusen år har braxfanatikerna dessutom dragit upp progginfluenserna från den något mer blueshårdrockiga Enkel biljett som osade mer Black Sabbath.

Eleine - Until The End

Den svenska kvintetten har på kort tid seglat upp till att vara en av de mer hajpade grupper inom symfonisk metal och deras andra album är en klar uppgradering i både låtskrivande och produktion. Madeleine Liljestams lena röst är ledstjärnan och kontrasten mot bandets mörkare instrumentala och vokala anslag lyfter fram deras majestätiska sound, även om den skulle kunna vara ännu hårdare.

Bullet - Bite the Bullet

Bullet kräfva öppnade pilsner och rykande giftpinnar.Utan tvekan och med vid öppna spjäll blåser Bullet på med hårdrock som låter hårdrock. Jag måste dock vara på ett så fruktansvärt gott humör för att verkligen tillgodose mig Bite the Bullet. Utan öppnade pilsner och rykande giftpinnar infinner sig sällan den hängivenhet till balluns-rock'n'roll som jag vill dela med Bullet. Men jag har svårt att se hur klassisk heavymetal kan göras bättre nu för tiden.