Penélope Cruz

Från himlen intet nytt

Ett färglöst sekulariserat ursprung som mitt är aldrig mer hopplöst än när filmer handlar om änglar och djävlar som vandrar omkring på jorden. Man saknar liksom den där rätta religiösa entusiasmen som behövs för att riktigt gå loss på idén. Att jag trots detta blev lite fängslad av [I]Från himlen intet nytt[/I] handlar tyvärr inte om plötslig frälsning, utan snarare om att det känns lite ovant med

Vanilla Sky

Det är svårt att säga exakt vad [I]Vanilla Sky[/I] är för slags film. Är det civilisationskritik? Sci-fi thriller? New Age-drama? Filmen är oavsett genre i alla fall en remake av Alejandro Amenábars [I]Abre los Ojos[/I] från 1997 (släppt på video i Sverige som [I]Open your Eyes[/I], och den här gången är det Tom Cruise som spelar mannen som har allt - David Aames. Han är vacker, han är rik och han har kontrollen över ett blomstrande förlag. Dessutom vill alla tjejer ha honom. I en rolig scen i början av filmen åker David Aames bil med sin bästa kompis Brian, spelad av Jason Lee. De håller på att krocka med en lastbil, undkommer med en hårsmån och Brian säger med andan i halsen "Shit, jag trodde vi skulle dö och det var ditt liv som flashade framför mina ögon". De kvinnliga rollerna görs av Penélope Cruz och Cameron Diaz. Cruz spelar Sofia, kvinnan David Aames blir förälskad i, och Cameron Diaz spelar hans gamla kompis, Julie Gianni, med vilken han har ett bekvämt kompissex-förhållande. När den svartsjuka Julie tar med David på en tur i bilen gör filmen en helt bisarr vändning, och jag är inte människa att redogöra för vad som händer. David Aames kanske dör, kanske blir bara ansiktet vanställt, han anklagas under alla omständigheter för mord på Julie, men Julie kanske är Sofia Vad är dröm och vad är verklighet? Och vem bryr sig? Jag är inte säker på att ens regissören kan redogöra för händelseförloppet. Det finns gripande och vackra ögonblick i filmen, och här finns ymniga kärleksscener mellan Cruise och Cruz, vilket för all del är läckert. Penélope Cruz, som spelade samma roll i den spanska förlagan, är storögd och biter sig i sin fuktiga underläpp, men det är svårt att känna någon sympati eller ens engagera sig i David Aames öde. De som stjäl showen är istället birollsinnehavarna Diaz och Lee. Till filmens plus får också räknas den tekniska briljansen, för rent visuellt är det en mäktig upplevelse. [I]Vanilla Sky[/I] handlar, bland mycket annat, om vådan av att ha sex med mentalt instabila kvinnor. Här knyter [I]Vanilla Sky[/I] an till [I]Farlig förbindelse[/I], dels tematiskt men också för att Tom Cruise är på god väg att bli Michael Douglas, en bra skådespelare som återvänder till samma roller gång på gång. Glassiga och lite rubbade killar -- ibland med, ibland utan charm. Men oavsett plot är [I]Vanilla Sky[/I] en moralisk film. Vad händer om man har allt men ändå inte nöjer sig? Jo, man sluter en pakt med djävulen och försöker stoppa åldrandet, och då kan var och en förstå att det går illa. Det påminner faktiskt lite om en TV-film av Richard Hobert, [I]Ålder okänd[/I] från 1991, om någon minns? Vanilla Sky är för lång och för pretentiös, men som vanligt med Cameron Crowes filmer är åtminstone soundtracket utmärkt.

Kapten Corellis mandolin

Jag kan inte riktigt låta bli att haka upp mig på Nicholas Cages bräkande. Han spelar den italienske kaptenen Corelli och spottar ut sina repliker på något som ska föreställa engelska med en grov italiensk brytning. Han är inte vidare bra på det, så jag kan inte sluta tänka på det. Eller på att han spelar mot spanjorskan Penélope Cruz, som säger sina repliker på något som ska föreställa engelska m

Blow

Det är givetvis inte lätt att komma med en knarkfilm i kölvattnet efter Steven Soderberghs [I]Traffic[/I]. En film som på ett enastående vis komplicerar drogproblemet i USA. En film som är överlägsen [I]Blow[/I] i varje enskild ruta och i varje enskild lagdel. Men även utan denna otacksamma jämförelse så har Ted Demme misslyckats i sin ambition - att både göra en biografi över 70-talets amerikansk

Woman on Top

Jäpp. Titeln syftar precis på det ni tror. Tjejen är nämligen åksjuk och förutom att hon alltid måste köra bilen så måste hon sitta överst i sängen. Annars kräks hon. Men den som förväntar sig några svettiga och akrobatiska sekvenser med Penelope Cruz i förarsätet - både här och där - har hamnat på fel film. Och jag skulle till och med vilja säga att om man väljer att gå och se [I]Woman on Top[/I]

En doft av paradiset

Kanske finns det ett verkligt engagemang om historien, där någonstans långt inbakad i reklamfilmsestetiken, Starlet-replikerna, Dallas-karaktärerna och Mimmi & Reine-regin. Men i så fall är den som sagt väldigt djupt begraven. Och vad som blir kvar som gravmonument är en plastrosa kors med ingraverade tårar och en liten dussindikt som grädde på moset. Det värsta är att jag kan inte ens bli förb

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste filmrecensioner

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!