Utan att förstå hur det gick till är rockstjärnekocken överallt. Han går inte att undvika. Går du in på Malmös nya stjärnkrogar, Bastard eller Belle Epoque, står han bakom spisen till allmän beskådning, självsäker med nyfönat hår och uppkavlade ärmar,
lika delar kock som rockstjärna och flickdröm.
Malmöbrudarna blir vilda av habegär och de matlagande männen blir behandlade som vilken B-kändis som helst. Slår du på tv:n är den manliga kockrockstjärnan även där. Gordan Ramsay är ful som stryk men får ligga med varenda kvinna han pekar på, nakna kocken pratar som en begåvningshandikappad bebis men är snygg ändå och Plura Jonsson, som både är fet och självgod, blir i köket charmigt egen.
Trenden talar sitt tydliga språk: Män som lagar mat är bättre än sex, knark och lönehelg. Inte nog med det, män som lagar mat gör det tydligen på ett sätt som kvinnor aldrig har gjort. När Per Morberg, också känd som den svettiga kocken, typ oralsexar sina grönsaker i tv känns det som att han inte bara har tillagat sina haricot verts utan dessutom är ensam ansvarig för uppkomsten av den gröna bönan, och när rockstjärnekockarna på Malmös bästa krogar vänder köttet i pannan utstrålar de en air av genialitet, självgodhet och falsk jämställdhet. För, en stilla undran, vem lagar mat åt rockstjärnekocken när han har kommit hem? Och vem lagade varenda måltid långt innan manliga kockar förvandlades till sex on legs? Kvinnor uppfann för i helvete matlagningen. Hur frestande Pluras
potatismos än ser ut att vara, och hur finurlig Belle Epoques syltade lök än är, lämnar maten en bitter eftersmak av män som blir applåderade för något kvinnor har gjort i århundrade utan vare sig rockstjärnestatus, tv-program eller prisnomineringar.
